Kategoriarkiv: Entreprenörskap

JustType – Tangentbordet som anpassar sig efter dig

Damn You Autocorrect är något som alla med en telefon upplever. Det finns många tangentbord som går att installera på sin telefon som säger sig vara bättre för att hjälpa dig att skriva mer rätt. Men det grundläggande problemet med virtuella tangenter är att du inte känner vilken tangent du trycker på utan istället måste se vilken tangent du trycker på. Alla som använt Skånetrafikens biljettautomater vet hur svårt det kan vara att trycka rätt på en skärm…
Jag har fått möjligheten att testa JustType i ett tidigt skede och förstår inte varför ingen har gjort detta tidigare? Enklaste sättet att beskriva hur de löst problemet är nog att titta på deras video hos Kickstarter:

Extra roligt är så klart att det är ett Malmö/Lund-bolag som ligger bakom tangentbordet! =)
Det är genom Connect Skåne som jag fått möjligheten att träffa grundarna och därigenom prova deras tangentbord. Versionen som jag har fått testa har fortfarande många saker kvar att lösa innan den är släppbar. Tyvärr är den ännu inte tillräckligt bra för att jag ska använda den som mitt standard-tangentbord på min iPhone. Tekniken de använder är att de analyserar varje tangentbordstryckning och förändrar med tiden knapparnas storlek för respektive bokstav. Teorin är att man ständigt gör samma typ av fel på varje bokstav för att man misstolkar knappens position på samma sätt varje gång. När tangenterna sitter ganska tight, så blir det därför ganska ofta som man trycker fel. De ska också kunna känna av om man skriver med en hand eller två händer – man har tydligen olika tryck-mönster som är enkla att känna igen. Tangentbordet blir också smartare och smartare ju längre tid man använder det. Tangentbordet kommer senare att säljas för ett fast pris utan någon trial version eller uppgraderingsmöjligheter. Ingen data skickas heller till JustType’s servrar för analys (vilket det gör för alla andra stora tangentbord för telefoner. Vad var nu ditt kreditkortsnummer som du hade?…). En enkel och väldigt tydlig affärsmodell kommer säkert kunna skörda stora framgångar för JustType. Jag är övertygad om att de har en berättigad plats på tangentbords-marknaden och jag ser fram emot att kunna använda deras färdiga produkt.
Om du gillar vad de håller på med, så kan du gå in och stödja JustType på Kickstarter.

Utdelningsutrymme i småbolag. K10 och 3:12-regler

Så här i deklarationstider är det många företagare (läs ägare av onoterade aktiebolag) som är förvirrade över sin K10-blankett. K10-blanketten är för de flesta företagare en välsignelse av staten. K10-blanketten kallas även för 3:12-reglerna och anses av många som den mest förvirrade skatteregeln som finns. Själv älskar jag den! 🙂

Om du redan är förtrogen med vad K10 och 3:12 reglerna innebär, så kanske du bara bryr dig om att kunna beräkna ut din optimerade lön:

Varför K10?

Som företagare så har man den orättvisa fördelen av att kunna välja utdelning istället för lön från sitt egna bolag. Utdelning i småbolag som är kvalificerade andelar (dvs att man själv arbetar i företaget) beskattas med 20%. För att det då inte ska vara alltför fördelaktigt att ta ut pengar från sitt bolag på det viset, så har staten kommit på en ganska finurlig lösning.

Staten vill att vi företagare ska anställa (Huvudregeln)

De företagare som betalar ut mycket löner får också möjligheten att ta ut mycket utdelning till låg beskattning. Mer konkret så har man möjlighet att ta ut 50% av alla utbetalda löner som utdelning. Dvs betalar ett företag ut 10mkr i löner, så har den ensamma ägaren rätt att plocka ut 5 mkr i utdelning som endast beskattas till 20% skatt. Men för att få lov att tillgodoräkna sig så mycket som 50%, så måste man betala ut en viss lön till sig själv som är det lägsta beloppet av:

  • 10 inkomstbasbelopp, för 2013 års beskattning 566 000 kr Från och med 2015 sänkt till 9,6 inkomstbasbelopp
  • 6 inkomstbasbelopp + 5% av företagets totala löner, för 2013 år blir det 339 600 kr + 5%

Använd kalkylatorn för att enkelt räkna ut hur mycket utdelningsutrymme du får vid olika löneutbetalningar.
(notera att beloppen kommer att ändras från år till år. Dessa siffror är aktuella 2015-04-30)

Snålversionen (Förenklingsregeln)

Om man inte vill ta ut så mycket lön, så kan man alltid hänvisa till ”Förenklingsregeln”. Oberoende hur mycket man tagit ut i lön, så kan man då lägga till 155 650 kr i utdelningsutrymme. Använd kalkylatorn för att räkna ut vilket utdelningsutrymme du får vid olika löneuttag.

Om man som företagare lyckas driva ett väldigt lönsamt bolag samtidigt som man anställer mycket personal, så blir man också rikligt belönad. Men om man däremot inte anställer en massa personal utan bara tjäna pengar genom att göra stora transaktioner (t.ex. fastighetsbolag, köper/säljer företag eller handlar med börsnoterade aktier) så får man inte möjligheten att ackumulera ett stort utdelningsutrymme. Jag har träffat flera personer, framförallt inom fastighetsvärlden, som svurit över att de haft svårt att plocka ut pengar från sitt bolag skatteeffektivt. Min personliga åsikt är att jag tycker att det här systemet är väldigt rättvist. Om jag som företagare skapar sysselsättning åt många personer som i sin tur betalar in mycket skatt, så blir jag som företagare belönad i form av en skatterabatt på utdelning från mitt egna bolag.

Ackumulerad K10

K10-blanketten ska man allra helst lämna in vid varje deklaration. Missar man att börja lämna in sin K10:a, så kan man i efterhand lämna in den retroaktivt. Men mitt tips är att verkligen sätta sig in i reglerna och hålla K10-blanketten uppdaterad varje år. Då kommer du få större förståelse för vilka möjligheter du har att påverka den inför nästa år. Om man inte plockar ut någon utdelning, så får man spara utdelningsutrymmet till framtiden. För varje år som man inte plockar ut utdelningen, så får man räkna upp det gamla utdelningsutrymmet (för närvarande är det med 5,09% per år).

 

Tips och Trix

Många företagare har tjänstebil via sitt bolag som man betalar genom att förmånsvärdet dras på sin lön. Din egna lön som står till grund för om du får lov att använda huvudregeln eller inte, baseras endast på kontanta utbetalningar som har skett från ditt bolag. Likaså är dina anställdas lön också endast baserat på kontant utbetalning. Har ett företag många tjänstebilar, så kan beloppen bli betydande för hur stort utdelningsutrymme man kan få ta del av.

Exempel: Om du tar ut 30 000 kr i månadslön har en en förmånsbil för 4 000 kr i månaden, så är den kontanta lönen 26 000 kr. Men om du istället betalar 30 000 kr i lön och i en annan transaktion betalar in 4 000 kr till dig företag, så är din kontanta lön 30 000 kr (360 000 kr på årsbasis).  Du kan på så sätt ”minska kravet” på din egna lön och kanske ändå få lov att använda huvudregeln.

Bli expert på 3:12 reglerna och din K10-blankett

Alla företagare borde verkligen sätta sig in i vad K10-blanketten kan innebära för dig. Problemet är oftast att dagen som man behöver sin K10-blankett, så är det oftast för sent att göra något åt det. K10-blanketten måste man hålla koll på även de åren som ditt företag inte är lönsamt. Om du optimerar ditt utdelningsutrymme varje år, så sparar du väldigt mycket pengar den dagen som du har möjlighet att göra större utdelningar, alternativt säljer ditt företag.

Nu är det långt till nästa årsskifte, men när det börjar närma sig så är det viktigt att ha koll på hur mycket lön du har betalat ut till dig själv (eller närstående t.ex. maka/-e). Jag har programmerat ihop en kalkylator som du kan använda:

Den här artikeln ska inte ses som en komplett manual för att optimera sitt utdelningsutrymme. Rådgör med din revisor eller ring till Skatteverket på 0771-567567 för att vara säker på att du gör rätt utifrån de förutsättningarna som du har i ditt bolag.

Hur jag tackade nej till 700 mkr

Den 27:e maj 2009 var jag på en affärsängellunch med Connect Skåne och lyssnade då bland annat på ett företag som heter Endomondo, som sökte kapital till sitt företag. Jag valde att inte investera i företaget. När jag nu i morse läste att de lyckats skrapa ihop 20 miljoner användare och att Endomondo blivit uppköpta för 700 mkr, så väckte det så klart minnen hur jag tänkte när jag fick erbjudandet den där våren för 6 år sedan.

Tekniker Vs Säljare

När jag pluggade i Lund och var med i FENA, så hade vi en föreläsning av Johan Stael von Holstein. En väldigt inspirerande (och smått tokig) person som snackade om sin syn på entreprenörskap. En ständigt återkommande punkt i hans föreläsningar är att Sverige behöver fler säljare. Han berättade historier från millenieskiftet där företag kunde ha 100 tekniker och 1 säljare. Hans enkla tips om att öka försäljningen (och vinsten) var helt enkelt att ha många många fler säljare.

Några år senare hörde jag talas om Venture Capital bolag i Silicon Valley som i sin tumregel för värdering av tech-bolag värderade varje tekniker till +1 MUSD och varje icke-tekniker till -0,5 MUSD. Dvs ett bolag med 5 tekniker och 10 säljare är värt 0 USD, medans ett bolag med 5 tekniker och 1 säljare är värt 4,5 MUSD. Ganska tvärt emot Stael von Holsteins uttalande.

Det märkliga som skedde denna maj-dag var att på samma presentationslunch så skulle även ett annat bolag presentera som verkade i samma nisch.

Endomondo presenterade ett team på ca. 5 personer. Samtliga var väldigt kompetenta tidigare konsulter från en dyr konsultfirma. Väldigt lite i deras presentation var affärsmanamässigt gjort men de visade samtidigt bevis på hög teknisk kompetens.

Bolag 2 var ett gäng gamla mediasäljare som verkade i samma område som Endomondo. De hade ingen teknisk kompetens och var tvungna att köpa in all teknisk utveckling till sitt bolag. Dock hade de redan gjort helt fantastiska affärer med de stora mediahusen i Sverige och de hade knutit till sig en väldigt stor träningsprofil till bolaget som var deras ansikte utåt.

Snacket bland investerarna på lunchen var överens: Kombinera dessa två team till ett – då har man allt vad ett bolag behöver!

Jag var mer imponerad över Bolag 2´s affärsmässighet och hade vidare diskussion med dem. Men när deras avsaknad av teknisk kompetens blev tydligare, så avstod jag från dem. När jag idag gör en sökning på bolaget, så ser jag inga spår av dem längre.

Nog om Bolag 2. Nu pratar vi vidare om Endomondo!

Mina tankar efter Endomondos presentation

Min stora farhåga då var att Endomondo skulle ha svårt att drivas till lönsamhet. De lyckades inte övertyga mig om att de skulle kunna tjäna tillräckligt mycket pengar per användare. (Någon som sitter på informatiom om deras försäljning och lönsamhet?) Om jag skulle investera i bolaget, så skulle det definitivt inte vara den sista kapitalinjektionen som jag hade behövt göra. Dessutom hade jag en stor farhåga angående deras förmåga att skapa intäkter.

Deras kapitalbehov under åren

När man idag tittar på deras Crunchbase profil, så kan man hitta nedanstående information om deras kapitalrundor:

  • Dec 1, 2013: $460k / Angel
  • Oct 1, 2012: $925k / Series C
  • Oct 1, 2012: $90k / Angel
  • Mar 1, 2012: $1.8M / Series B
  • Sep 26, 2011: $2.3M / Series A
  • Dec 1, 2010: $800k / Seed
  • Sep 1, 2008: $1.8M / Seed

Totalt summeras det till 8,2 MUSD. Min farhåga om att det hade behövts mycket mer pengar genom åren var rätt. När man investerar i tidiga bolag, så tar man också samtidigt på sig ett ansvar att fortsätta att finansiera bolaget. Om man inte kan vara beredd att göra det, så är man kanske inte rätt ägare.

Hur jag borde ha tänkt

När man investerar i tidiga bolag, så ska man försöka hitta operfekta bolag där du som investerare kan hjälpa till att göra bolaget perfekt. Jag brukar försöka efterlikna det vid en klassisk organisationstriangel där en startup alltid har luckor i organisationen som är deras svaghet. Jag kallar denna modellen för ”Investeringspyramiden”.

investerings-pyramiden
Investeringspyramiden

 

Dessa luckorna (gråmarkerade områdena i triangeln) måste man som investerare förstå. Om bolaget inte har några luckor, så är det troligtvis också alldeles för högt värderat och svårt att få bra avkastning på kapitalet. Ju bättre matchning man kan få mellan bolagets svagheter och investerarens styrkor, desto bättre avkastning på sitt kapital kommer investeraren att få.

Avslutningsvis vill jag gratulera ägarna till den fina exiten. 8,2 miljoner USD i kapitalinjektion har lett fram till ett bolagsvärde på 85 MUSD. Det får anses vara väldigt lyckat och investerare och grundare har förhoppningsvis fått bra avkastning på sitt kapital. Det hade varit väldigt intressant att få höra mer från grundarna vilka motgångar som de mött längs vägen. Så här i exit-tider brukar det sällan talas om sådant…

Tog jag fel beslut den där våren 2009?

Lätt att starta företag i Sverige

hur lätt är det att starta företag i olika länder

 

Läste den här senaste sammanfattningen från Gallup angående hur lätt staten gör det för befolkningen att starta företag. Sverige rankar väldigt bra på den listan, vilket stämmer bra överens med min bild över situationen. Det har hänt väldigt mycket i Sverige de senaste 10 åren som underlättar allt det administrativa kring att driva bolag. Verksamt.se är ett exempel på en smidig e-tjänst där man kan göra det mesta för att administrera och göra förändringar mot Skatteverket och Bolagsverket. Skatteverket har också själva många bra e-tjänster för att hålla koll på skatteinbetalningar m.m.  En annan sak som vi är bortskämda med i Sverige är hur lätt det är att komma i kontakt med Skatteverket. Det är bara att ringa dem på 0771-567 567 och ställa vilka dumma frågor som helst man kan ha – fantastiskt!

Är det någon som kan se korrelationen mellan vilka länder som det går bra för och vilka som haft stora kriser de senaste åren? Kan det finnas ett samband med att det är lätt eller svårt att starta företag i det specifika landet?

Som så många andra tidigare har sagt, så sker den breda tillväxten från småföretag. Därför måste det vara enkelt att dra igång ett eget företag. Staten ska aldrig vara begränsningen – endast marknaden ska begränsa vilka företag som startar.

Källa: http://www.gallup.com/poll/168044/barriers-entrepreneurship-stymie-economies.aspx