Beräkna K10

K10-blanketten är alla företagares välsignelse. Dock är det många som missar att ta ut tillräckligt med lön från sitt bolag för att maximera utdelningsutrymmet i sitt företag. För att underlätta min och andras beräkningar i framtiden så tog jag därför fram den här lilla enkla räknesnurran. Hur mycket lön måste jag ta ut för att maximera utdelningsbara utrymmet enligt K10?

K10 räknesnurran

 

Blanketter och informationsmaterial från Skatteverket talar om ”företagets totala löner”. Det synsättet gör att man lätt gör tankefel på hur mycket man måste öka sin egna lön för att kunna använda huvudregeln. Därför har jag brutit ut den totala lönen till ”anställdas löner” och ”din lön”.

Löneutbetalningsår:
Dina anställdas löner (din lön exkluderad):
Din lön:

 

 

Antaganden och förtydliganden

Du måste minst ta ut det lägsta beloppet av 654 720 kr (9,6 inkomstbasbelopp) eller 409 200 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av de totala lönerna. Siffrorna är uppdaterade 2021-05-25 med aktuella siffror för löneuttag som sker under 2021.

Utdelningsutrymmet enligt förenklingsregeln är 187 550 kr (2,75 inkomstbasbelopp).

Utdelningsutrymmet enligt huvudregeln är 50% av de totala lönerna (din anställdas + din lön).

Löneutbetalningsår Din lägsta lön Max lön att ta ut Utdelningsutrymme enligt förenklingsregeln
2021 409 200 kr + 5% 654 720 kr 187 550 kr
2020 400 800 kr + 5% 641 280 kr 183 700 kr
2019 386 400 kr + 5% 618 240 kr 177 100 kr

 

 

 

35 thoughts on “Beräkna K10”

  1. Hej,
    kan du förklara en differens i din räknesnurra, tack.
    348.600×5%= 348.600+17.430=366.030
    Din räknesnurra säger att det inte räcker utan 366.948 kr måste tas ut. Vad beror skillnaden på? Fel i snurran?
    Tack på förhand för ditt svar.
    Med vänlig hälsning
    Cornelia

    1. Hej Cornelia!

      Du gick i fällan som de flesta gör när de räknar ut beloppet.
      Du kan inte ta ut 348 600 + 17 430. För att 5% av den totala lönen 366 030 kr är då 18301,50 kr, vilket är skilt från 17 430 – dvs du har inte då tagit ut tillräckligt med lön.
      Om du istället tar 5% av 366 948 kr, så får du 18 347,40 kr.
      Det vill säga:
      348 600 + 5%*366 948 = 348 600 + 18347,40 = 366 947,40 kr
      (räknesnurran avrundar upp alla ören så att 40 öre = 1 krona)

  2. Hej Filip,

    Jag antar att min hustrus lön klassas som min lön i modellen?

    M v h
    Henrik

    1. Ja, det är korrekt. Men notera att det inte är summan av era löner, utan det blir bara en av era löner som ska in det fältet.

      1. Förstår inte vad du menar här. Kan du klargöra?

        Med vänlig hälsning,
        Margareta

  3. Hej, i svaret under ’räknesnurran’ står
    ”Ajdå! Du behöver ta ut 374527 kr för att få mest ut av din K10.
    Just nu har du 156475 kr i utdelningsutrymme, men hade kunnat få 187263.5 kr”

    Medan det under förtydliganden står
    ”Utdelningsutrymmet enligt förenklingsregeln är 163 075 kr (2,75 inkomstbasbelopp).”

    Vilket är egentligen beloppet enligt förenklingsregeln
    för vinst genererad under 2016, som tas ut 2017 och deklareras 2018?
    Är även belopp enligt förenklingsregeln fastställt för senare år?

  4. Min hustru och jag har ett AB/fåmansbolag med aktiekapital 100.000:-. Vi tar inte ut någon lön och har inga anställda. Pga ålder avser vi att avveckla bolaget men avser arr först ta ut maximal utdelning.
    Vår dåvarande revisor meddelade i oktober 2015 att bolaget hade ett sparat utdelningsutrymme på 3.100.000:-, ett beskattat eget kapital där allt är utdelningsbart med beskattning 20 %.
    Av detta har vi tagit ut 250.000 var.
    I K10 daterad 160425 har den nya revisorn noterat ”Sparat utdelningsutrymme” för min hustru 1.300.421:- och för mig 1.370.835:-.
    Är sparat utdelningsutrymme = utdelningsbart som beskattas med 20 %. Hälsningar Teodor

  5. Har gjort en inkråmsaffär och bolaget har istället erhållit aktier för avtal som var på mig privat , vilka sedan blev noterade på börsen. Aktiekapitalet är fortfarande 100´men innehavet av de noterade aktierna ökade från anskaffningsvärdet 500 000kr till 3 800 000kr under året. Samtidigt säger revisorn att jag nu har ett utdelnings utrymme på 500 000kr pga överlåtelsen till bolaget. Utöver detta borde vi ha ett utrymme för grundregeln om 163 075 kr vardera eller tillsammans räknat från 2015 då vi övertog bolaget till endast två ägare istället för fyra, under denna tid har inga löner utdelats pga sjukdom sedan 2014, därav känns det hela väldigt komplicerat att räkna ut på rätt sätt.

  6. Hej om man som i mitt fall har de anställda i ett dotterbolag som jag äger till 51% och jag själv lyfter lön ur moderbolaget.
    Skall jag ange lönenivå i moderbolaget för denna räknesnurra eller?

    1. Det är hela koncernens löner som ska in i rutan ”Dina anställdas löner (din lön exkluderad):”. Men för dotterbolag bara de där du äger mer än 50% och för dem ska du bara ta med ”din ägarandel” av det bolagets löner. Dvs i ditt fall ska du ta med 51% av dotterbolags löner i ”Dina anställdas löner (din lön exkluderad):”.

  7. Hej vi är 2 st delägare om jag slår in lönekostnaderna exkluderande min lön så har jag utdelningsutrymme för 2018
    med 4 563 000kr gäller det mig personligen och kollegan har samma utrymme?
    eller ska jag exkludera båda våra löner och anse att vi delar på utrymmet snurran visar?
    Med vänlig hälsning/L

    1. Du får ta din ägarandel i procent av 4 563 000 kr. Äger du 50% så får du 2 281 500 kr i utdelningsutrymme. Det är bara din lön som du ska exkludera från företagets löner i räknesnurran.

  8. Hej! Förträfflig räknesnurra. Skatteverket vill inte riktigt tala i
    klartext, anser jag. Trodde, att 5,2 på blanketten måste vara egen lön plus anställdas löner. Så är icke fallet tydligen.
    Då blir det helt enkelt så här: x är total lönesumma.
    x gånger 0,05 +375.00=x, x=375.000/0.95, x=394.737

    Det är till, att komplicera enkla saker…………….läste i SKV 292

    1. Hej Bo
      5.2. är din plus dina anställdas totala löner. Så du har nog missuppfattat min beskrivning.
      I räknesnurran här på hemsidan, så har jag delat upp det i två olika fält. Anledningen är att det då blir enklare att förstå vad som händer när man experimenterar med sin egna lön.

        1. Du skrev:
          ”Trodde, att 5,2 på blanketten måste vara egen lön plus anställdas löner. Så är icke fallet tydligen.”

          Det ska vara:
          ”5,2 på blanketten måste vara egen lön plus anställdas löner. Så är fallet tydligen.”

          1. Hej! Vi talar ej om samma sak! Trodde, att man måste ha anställdas löner, annars 600.000 SEK.

  9. Hej!

    Hur fungerar det när ett bolag ägs av två andra bolag till 50% vardera, kan båda bolagen tillgodaräkna sig 50% av löneutrymmet i det gemensamma bolaget?

    1. Hej Carl!
      Man måste äga MER än 50% för att det ska räknas som ett dotterbolag och att man ska kunna tillgodoräkna sig löneunderlaget i det bolaget (https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/27071.html?date=2019-01-01#section57-19a)
      Så äger ni exakt 50% vardera, får ni inte tillgodoräkna er löneunderlaget i det bolaget.
      Det är tyvärr väldigt vanligt att man får rådet att äga sina aktier i ett s.k. holdingbolag. Men det är väldigt lätt att man då går miste om löneunderlaget, som man annars skulle fått. Det kommer ett separat blogginlägg om det längre fram.

  10. Hej Filip,

    Ska beloppet i ruta 6.1 vara detsamma som beloppet i ruta 5.2 dvs, min egen lön + anställdas lön?

    1. Att veta vilka belopp som ska fyllas i vilka rutor är en enkel uppgift som man kan delegera enkelt.
      Att förstå de bakomliggande siffrorna är det svåra, och det är vad den här räknesnurran finns till för att försöka hjälpa till med.
      Om jag kan delegera, så delegerar jag. Därför kan jag inte svara på din fråga.

  11. Jag och min man äger gemensamt (50/50) ett AB. Inga övriga anställda. Är det korrekt att skriva våra totala löner i ”din lön” i räknesnurran (eftersom vi är närstående) och sen kan vi tillgodoräkna oss 50% var av resultatet (eftersom vi äger 50/50)?

  12. Den av er som tar ut högst lön, skriver ni in i ”din lön”. Det kan bara vara en persons lön. Den andra personens lön hamnar då bland ”Dina anställdas löner”. Med tanke på att ni är gifta, så kan även den andra ta ut full utdelning.

  13. Hej Filip och tack för en utmärkt räknesnurra.

    Jag har ett bolag som de anställdas löner uppgår till ca 6 mkr. Enligt beräkningen måste min lön år 2019 uppgå till ca 641 000 kr. Tyvärr så tog jag endast upp ca 520 000 kr det året vilket diskvalificerar mig för huvudregeln.
    Jag undrar nu om man istället kan ta upp endast 1 500 000 kr av lönerna för anställda vilket då skulle ge ett utdelningsutrymme av ca 1 000 000 kr enligt Din räknesnurra ?

    1. Hej Göran,
      Det är en bra fråga. Så som blanketten är utformad, så verkar inte den möjligheten finnas. Jag har hört från flera håll att det är vanligt att man råkar ta ut för lite lön och därför går miste om att använda Huvudregeln – så tror inte att möjligheten finns. Men slå en pling till Skatteverket och fråga: 0771-567567.

  14. Hur fungerar det om man är syskon och äger 50% Vardera? Vi har löner om ca 1.3 miljoner plus våra egna 420 000 var just nu dvs totalt runt 2.1-2.2 miljoner inklusive våra egna. Om jag sätter in mitt syskons lön i anställdas löner så säger snurran att jag måste ta ut 514 000 för att få utrymme om 1.1miljon ca.

    Är det ett utrymme vi sedan kan dela på eller måste även mitt syskon ta ut lika mycket lön för att vi ska få det utrymmet?

    1. Hej Kent,
      Om du tar en titt på K10-blanketten, så ser du att i rutan för att fylla i hur mycket lön du har tagit ut, så kan du även välja att skriva in lönen som en närstående (fru/man, syskon eller barn) har tagit ut i lön. Om din närstående uppfyller lönekravet, så kan du använda huvudregeln. Så i ert fall räcker det med att en av er tar ut tillräckligt mycket lön för att bägge två ska kunna använda Huvudregeln.
      Min räknesnurra är baserad på att man äger 100% av bolaget. Om du bara äger 50%, så får du bara 50% av 1,1 miljoner. Men ditt syskon får då ta den andra halvan av 1,1 miljoner. Dvs tillsammans kan ni nyttja 100% av löneunderlaget.

  15. Hej,

    Jag startade AB i augusti 2017 och har varit enda anställda förutom 2020 då jag anställde en till person som fick samma lön som mig. Under åren har jag plockat ut följande löner.

    2017-2018 – 468 700 kr (förlängt räkenskapsår)
    2019 – 504 400 kr
    2020 -523 200 kr (företagets totala lön 1 046 400 kr).

    Stämmer det att jag kan ta ut 50% av det jag har plockat ut i lön de senaste tre räkenskapsåren i utdelning idag, alternativt sätta som sparat utdelningsutrymme (exkl omkostnadsbelopp osv).

    1. Jag vet inte hur det fungerar med det förlängda räkenskapsåret. Jag tror att löneutbetalningen kopplas till det kalenderår som utbetalningen har gjorts. Dvs gör en tabell kopplat till kalenderår istället för räkenskapsår.
      Om du provar att stoppa in siffrorna i kalkylatorn ovan, så kan du se hur mycket utdelningsutrymme du kan få för varje år.

      1. Tack för snabbt svar, Filip! När jag stoppar in siffrorna i kalkylatorn har jag ett lönebaserat utdelningsutrymme på 1 009 705 kr (utan ta hänsyn till omkostnadsbelopp osv). Min totala vinst (2017-2020) som fortfarande finns kvar i bolaget ligger idag på ca 760 000 kr. Kan jag ta ut det redan idag i utdelning?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Livet som entreprenör