I början av veckan kopplade jag upp mig på en av mina fastigheters fjärrvärmesystem. I systemet kan man se aktuella värden för alla av systemets olika delar. T.ex:
- In/ut-gående fjärrvärmetemperatur
- In/ut-gående elementtemperatur
- Volym kall-/varm-vatten
- Effektuttag på värmeväxlarna
- Utomhustemperatur
- Inomhustemperatur i några av lägenheterna
- m.m…
När jag gick in i historikdiagrammen för att plotta upp förbrukningen per dag för systemets olika delar så såg jag en markant ökning den 22:a juli. Där hoppade förbrukningen av kallvatten upp från knappt 14 000 liter per dygn till drygt 21 000 liter per dygn. Ingen förändring hade skett i varmvattenförbrukningen. Historiskt sett så hade dygnsförbrukningen alltid legat runt 14 000 liter per dygn.
Vattenläcka??
…var så klart det första man kom att tänka på. Men är det möjligt att 7000 liter per dygn ska sippra ut någonstans utan att det märks? Har någon varit bortest sedan 22:a juli (typ 1,5 månad?) så att de inte märkt att deras lägenhet har svämmat över? Eller har någon lämnat sin lägenhet med sin kran igång? En vanlig kran i full fart sprutar ut ca 15 liter per minut och det här flödet motsvarade ungefär 5 liter per minut.
En toalett
Till slut lyckades min fru luska ut att en hyresgäst hade haft problem med sin toalett och att den hade stått och runnit sedan dess utan att problemet hade åtgärdats. Det hade blivit fel i spolmekanismen så att flödet ner i klosetten slutade inte att rinna. Men hur är det äns möjligt att ett enskilt fel hos en hyresgäst ökar fastighetens totala förbrukning med 50%? Nu är problemet åtgärdat hos hyresgästen och vattenförbrukningen har gått ner till det mer normala 14 000 liter per dygn – dvs det var en enstaka toalett som var orsaken till den förhöjda förbrukningen.
Kostnad: 2100 kr/månaden
Vatten i Malmö kostar ca 10 kr per kubik. 7 kubik om dagen är 70 kr om dagen och 2100 kr/månaden (!!). Helt sjukt att en läckande toalett ska kunna kosta så mycket pengar!
Lärdomar
- Felanmälan och åtgärdsprogram måste vara tydlig för alla. Både hyresgästen och hanteringen av felanmälan. I det här faller var det lite extra komplicerat då felet var i en lokal. I en lokal är det hyresgästen som är ansvarig för det inre underhållet. Om då hyresgästen inte är van vid sådan skötsel, är det lätt att saker inte sköts som det ska.
- Äga stora fastigheter. Många är intresserade av att köpa fastigheter. Små fastigheter med få antal lägenheter har så klart lägre instegsbarriär, men blir det ett fel i en lägenhet så ger det en väldigt stor skillnad på resultatet. Fastighetsbranschen har generellt sett små marginaler. När det går fel hos en hyresgäst, så gäller det att man har buffert från andra håll att täcka upp.
- Ha ständigt koll på den här typen av data från fastigheter och eventuellt ha automatiska larm när förbrukningen går över vissa nivåer.
I just detta fallet har det ingen större ekonomisk påverkan annat än att det känns onödigt både sett utifrån miljö och ekonomi att behövt pumpa ut 300 000 liter dricksvatten i avloppet helt i onödan.
