Kategoriarkiv: Ekonomi

Optimera ditt löneuttag innan årsskiftet

Jag har tidigare skrivit om förträffligheten med 3:12-reglerna. Enligt Wikipedia anses den vara den mest komplicerade regeln för företagare. Så här innan årsskiftet har man som företagare möjlighet att optimera sitt löneuttag för att maximera hur mycket pengar man får ta som utdelning från sitt bolag.

För att säkerställa att jag kan dra nytta av det maximala utdelningsutrymmet i deklarationen som ska lämnas in i maj 2017, så gäller det att jag under 2015 tar ut tillräckligt mycket lön. Tar jag ut tillräckligt mycket lön under 2015, så kan jag under 2016 göra utdelning som motsvarar 50% av företagets totala löneunderlag under 2015 och bara betala 20% skatt på den utdelningen (alternativt att spara utdelningsutrymmet till senare).

Jag var själv på väg att gå i en fallgrop när jag skulle planera min egna lön nu i år. Jag laddade hem blanketten K10 från skatteverket.se. På fjärde sidan under D.1. så stod beloppet 341 400 kr + 5% av lönesumman. Men det är vad som skulle tagits ut under 2014 för att i deklarationen som lämnas i maj 2016 få ut maximalt utdelningsutrymme. Beloppet för lön under 2015 är 348 600 kr + 5%. Men för att göra det lite mer generellt, så är det 6 x inkomstbasbeloppet (INTE prisbasbeloppet) +5%. Nytt för i år är att den maximala lönen som krävs, obereonde hur mycket totala löner som ditt företag plockar ut, är sänkt till 9,6 inkomstbasbelopp och nu är 557 600 kr. För tidigare år gäller fortfarande 10 inkomstbasbelopp som maxbelopp.

För att underlätta har jag sedan tidigare skapat en kalkylator för att räkna ut ditt optimala löneuttag:

 
Fotocredd till www.SeniorLiving.Org

Utdelningsutrymme i småbolag. K10 och 3:12-regler

Så här i deklarationstider är det många företagare (läs ägare av onoterade aktiebolag) som är förvirrade över sin K10-blankett. K10-blanketten är för de flesta företagare en välsignelse av staten. K10-blanketten kallas även för 3:12-reglerna och anses av många som den mest förvirrade skatteregeln som finns. Själv älskar jag den! 🙂

Om du redan är förtrogen med vad K10 och 3:12 reglerna innebär, så kanske du bara bryr dig om att kunna beräkna ut din optimerade lön:

Varför K10?

Som företagare så har man den orättvisa fördelen av att kunna välja utdelning istället för lön från sitt egna bolag. Utdelning i småbolag som är kvalificerade andelar (dvs att man själv arbetar i företaget) beskattas med 20%. För att det då inte ska vara alltför fördelaktigt att ta ut pengar från sitt bolag på det viset, så har staten kommit på en ganska finurlig lösning.

Staten vill att vi företagare ska anställa (Huvudregeln)

De företagare som betalar ut mycket löner får också möjligheten att ta ut mycket utdelning till låg beskattning. Mer konkret så har man möjlighet att ta ut 50% av alla utbetalda löner som utdelning. Dvs betalar ett företag ut 10mkr i löner, så har den ensamma ägaren rätt att plocka ut 5 mkr i utdelning som endast beskattas till 20% skatt. Men för att få lov att tillgodoräkna sig så mycket som 50%, så måste man betala ut en viss lön till sig själv som är det lägsta beloppet av:

  • 10 inkomstbasbelopp, för 2013 års beskattning 566 000 kr Från och med 2015 sänkt till 9,6 inkomstbasbelopp
  • 6 inkomstbasbelopp + 5% av företagets totala löner, för 2013 år blir det 339 600 kr + 5%

Använd kalkylatorn för att enkelt räkna ut hur mycket utdelningsutrymme du får vid olika löneutbetalningar.
(notera att beloppen kommer att ändras från år till år. Dessa siffror är aktuella 2015-04-30)

Snålversionen (Förenklingsregeln)

Om man inte vill ta ut så mycket lön, så kan man alltid hänvisa till ”Förenklingsregeln”. Oberoende hur mycket man tagit ut i lön, så kan man då lägga till 155 650 kr i utdelningsutrymme. Använd kalkylatorn för att räkna ut vilket utdelningsutrymme du får vid olika löneuttag.

Om man som företagare lyckas driva ett väldigt lönsamt bolag samtidigt som man anställer mycket personal, så blir man också rikligt belönad. Men om man däremot inte anställer en massa personal utan bara tjäna pengar genom att göra stora transaktioner (t.ex. fastighetsbolag, köper/säljer företag eller handlar med börsnoterade aktier) så får man inte möjligheten att ackumulera ett stort utdelningsutrymme. Jag har träffat flera personer, framförallt inom fastighetsvärlden, som svurit över att de haft svårt att plocka ut pengar från sitt bolag skatteeffektivt. Min personliga åsikt är att jag tycker att det här systemet är väldigt rättvist. Om jag som företagare skapar sysselsättning åt många personer som i sin tur betalar in mycket skatt, så blir jag som företagare belönad i form av en skatterabatt på utdelning från mitt egna bolag.

Ackumulerad K10

K10-blanketten ska man allra helst lämna in vid varje deklaration. Missar man att börja lämna in sin K10:a, så kan man i efterhand lämna in den retroaktivt. Men mitt tips är att verkligen sätta sig in i reglerna och hålla K10-blanketten uppdaterad varje år. Då kommer du få större förståelse för vilka möjligheter du har att påverka den inför nästa år. Om man inte plockar ut någon utdelning, så får man spara utdelningsutrymmet till framtiden. För varje år som man inte plockar ut utdelningen, så får man räkna upp det gamla utdelningsutrymmet (för närvarande är det med 5,09% per år).

 

Tips och Trix

Många företagare har tjänstebil via sitt bolag som man betalar genom att förmånsvärdet dras på sin lön. Din egna lön som står till grund för om du får lov att använda huvudregeln eller inte, baseras endast på kontanta utbetalningar som har skett från ditt bolag. Likaså är dina anställdas lön också endast baserat på kontant utbetalning. Har ett företag många tjänstebilar, så kan beloppen bli betydande för hur stort utdelningsutrymme man kan få ta del av.

Exempel: Om du tar ut 30 000 kr i månadslön har en en förmånsbil för 4 000 kr i månaden, så är den kontanta lönen 26 000 kr. Men om du istället betalar 30 000 kr i lön och i en annan transaktion betalar in 4 000 kr till dig företag, så är din kontanta lön 30 000 kr (360 000 kr på årsbasis).  Du kan på så sätt ”minska kravet” på din egna lön och kanske ändå få lov att använda huvudregeln.

Bli expert på 3:12 reglerna och din K10-blankett

Alla företagare borde verkligen sätta sig in i vad K10-blanketten kan innebära för dig. Problemet är oftast att dagen som man behöver sin K10-blankett, så är det oftast för sent att göra något åt det. K10-blanketten måste man hålla koll på även de åren som ditt företag inte är lönsamt. Om du optimerar ditt utdelningsutrymme varje år, så sparar du väldigt mycket pengar den dagen som du har möjlighet att göra större utdelningar, alternativt säljer ditt företag.

Nu är det långt till nästa årsskifte, men när det börjar närma sig så är det viktigt att ha koll på hur mycket lön du har betalat ut till dig själv (eller närstående t.ex. maka/-e). Jag har programmerat ihop en kalkylator som du kan använda:

Den här artikeln ska inte ses som en komplett manual för att optimera sitt utdelningsutrymme. Rådgör med din revisor eller ring till Skatteverket på 0771-567567 för att vara säker på att du gör rätt utifrån de förutsättningarna som du har i ditt bolag.

Rörlig eller fast ränta på lånen?

Just nu har vi extremt låga räntor i Sverige. I sådana här tillfällen är det många som tänker att det är dags att binda räntorna på längre sikt. När man lånar av banken på flera års sikt med en fast ränta, så är det som om man köper en försäkring. Man får idag betala en premie för att med all säkerhet inte betala mer än ett visst utsatt belopp. Jag fick ett klokt råd en gång:

Försäkra bara sådant som du inte har råd att ersätta om du förlorar det

På samma sätt är det med banklån. Om man absolut inte har råd att räntorna stiger för mycket, så ska man binda räntan. Men om man egentligen har råd med högre ränta, så är det alltid* billigare att köra med rörligt. Om man ändå tror sig kunna förutspå räntemarknaden, så ska jag nedan presentera ett litet räkneexempel på hur man kan tänka när man sätter två olika räntor mot varandra.

Räkneexempel

För att göra det enkelt så tar jag två förslag på räntor:

  1. Fast ränta om 3% i 5 år
  2. Rörlig ränta om idag 1%

Om det ska vara lönt att välja alternativ 1, så gör man samtidigt prognosen att räntan ska stiga till över 5% på 5 år. Om man inte tror att räntan ska stiga så mycket, så ska man välja alternativ 2 med rörlig ränta. Jag illustrerar alternativ 1 och att rörliga räntan stiger linjärt till 5% på 5 år med en liten tabell (där vi lånar 100 tkr) samt graf. I detta fallet blir totalkostnaden för de bägge lånealternativen samma. Att säga att den rörliga räntan stiger linjärt är också en väldigt stor förenkling av verkligheten.

År 1 År 2  År 3 År 4 År 5
Fast 3% ränta 3% 3% 3% 3% 3%
Kostnad fast lån (kr) 3000 3000 3000 3000 3000
Rörlig ränta 1% 2% 3% 4% 5%
Kostnad rörligt lån (kr) 1000 2000 3000 4000 5000
Kostnad/Besparing -2000 -1000 0 1000 2000

rörlig-vs-fast-ränta

Rött område: Det man betalar för mycket under år 1 och år 2.
Grönt område: Det man sparar in under år 3 och år 4.

Om den rörliga räntan år 5 är under 5%, så har man förlorat pengar på att binda räntan.

Om du har råd att betala en högre ränta, så ska man alltid köra med rörlig ränta. Dina prognoser är nämligen aldrig bättre än bankens. Banken har analytiker anställda för att sätta prognoser. Men du har bättre saker för dig än att analysera den långsiktiga ränteprognosen.

 

* = Alltid definieras som att det historiskt alltid har varit billigare. Svarta svanar kan alltid förekomma.