Utdelningsutrymme i småbolag. K10 och 3:12-regler

https://filiplarsson.com/utdelningsutrymme-smabolag-k10-och-312-regler/

Så här i deklarationstider är det många företagare (läs ägare av onoterade aktiebolag) som är förvirrade över sin K10-blankett. K10-blanketten är för de flesta företagare en välsignelse av staten. K10-blanketten kallas även för 3:12-reglerna och anses av många som den mest förvirrade skatteregeln som finns. Själv älskar jag den! 🙂

Om du redan är förtrogen med vad K10 och 3:12 reglerna innebär, så kanske du bara bryr dig om att kunna beräkna ut din optimerade lön:

Varför K10?

Som företagare så har man den orättvisa fördelen av att kunna välja utdelning istället för lön från sitt egna bolag. Utdelning i småbolag som är kvalificerade andelar (dvs att man själv arbetar i företaget) beskattas med 20%. För att det då inte ska vara alltför fördelaktigt att ta ut pengar från sitt bolag på det viset, så har staten kommit på en ganska finurlig lösning.

Staten vill att vi företagare ska anställa (Huvudregeln)

De företagare som betalar ut mycket löner får också möjligheten att ta ut mycket utdelning till låg beskattning. Mer konkret så har man möjlighet att ta ut 50% av alla utbetalda löner som utdelning. Dvs betalar ett företag ut 10mkr i löner, så har den ensamma ägaren rätt att plocka ut 5 mkr i utdelning som endast beskattas till 20% skatt. Men för att få lov att tillgodoräkna sig så mycket som 50%, så måste man betala ut en viss lön till sig själv som är det lägsta beloppet av:

  • 10 inkomstbasbelopp, för 2013 års beskattning 566 000 kr Från och med 2015 sänkt till 9,6 inkomstbasbelopp
  • 6 inkomstbasbelopp + 5% av företagets totala löner, för 2013 år blir det 339 600 kr + 5%

Använd kalkylatorn för att enkelt räkna ut hur mycket utdelningsutrymme du får vid olika löneutbetalningar.
(notera att beloppen kommer att ändras från år till år. Dessa siffror är aktuella 2015-04-30)

Snålversionen (Förenklingsregeln)

Om man inte vill ta ut så mycket lön, så kan man alltid hänvisa till ”Förenklingsregeln”. Oberoende hur mycket man tagit ut i lön, så kan man då lägga till 155 650 kr i utdelningsutrymme. Använd kalkylatorn för att räkna ut vilket utdelningsutrymme du får vid olika löneuttag.

Om man som företagare lyckas driva ett väldigt lönsamt bolag samtidigt som man anställer mycket personal, så blir man också rikligt belönad. Men om man däremot inte anställer en massa personal utan bara tjäna pengar genom att göra stora transaktioner (t.ex. fastighetsbolag, köper/säljer företag eller handlar med börsnoterade aktier) så får man inte möjligheten att ackumulera ett stort utdelningsutrymme. Jag har träffat flera personer, framförallt inom fastighetsvärlden, som svurit över att de haft svårt att plocka ut pengar från sitt bolag skatteeffektivt. Min personliga åsikt är att jag tycker att det här systemet är väldigt rättvist. Om jag som företagare skapar sysselsättning åt många personer som i sin tur betalar in mycket skatt, så blir jag som företagare belönad i form av en skatterabatt på utdelning från mitt egna bolag.

Ackumulerad K10

K10-blanketten ska man allra helst lämna in vid varje deklaration. Missar man att börja lämna in sin K10:a, så kan man i efterhand lämna in den retroaktivt. Men mitt tips är att verkligen sätta sig in i reglerna och hålla K10-blanketten uppdaterad varje år. Då kommer du få större förståelse för vilka möjligheter du har att påverka den inför nästa år. Om man inte plockar ut någon utdelning, så får man spara utdelningsutrymmet till framtiden. För varje år som man inte plockar ut utdelningen, så får man räkna upp det gamla utdelningsutrymmet (för närvarande är det med 5,09% per år).

 

Tips och Trix

Många företagare har tjänstebil via sitt bolag som man betalar genom att förmånsvärdet dras på sin lön. Din egna lön som står till grund för om du får lov att använda huvudregeln eller inte, baseras endast på kontanta utbetalningar som har skett från ditt bolag. Likaså är dina anställdas lön också endast baserat på kontant utbetalning. Har ett företag många tjänstebilar, så kan beloppen bli betydande för hur stort utdelningsutrymme man kan få ta del av.

Exempel: Om du tar ut 30 000 kr i månadslön har en en förmånsbil för 4 000 kr i månaden, så är den kontanta lönen 26 000 kr. Men om du istället betalar 30 000 kr i lön och i en annan transaktion betalar in 4 000 kr till dig företag, så är din kontanta lön 30 000 kr (360 000 kr på årsbasis).  Du kan på så sätt ”minska kravet” på din egna lön och kanske ändå få lov att använda huvudregeln.

Bli expert på 3:12 reglerna och din K10-blankett

Alla företagare borde verkligen sätta sig in i vad K10-blanketten kan innebära för dig. Problemet är oftast att dagen som man behöver sin K10-blankett, så är det oftast för sent att göra något åt det. K10-blanketten måste man hålla koll på även de åren som ditt företag inte är lönsamt. Om du optimerar ditt utdelningsutrymme varje år, så sparar du väldigt mycket pengar den dagen som du har möjlighet att göra större utdelningar, alternativt säljer ditt företag.

Nu är det långt till nästa årsskifte, men när det börjar närma sig så är det viktigt att ha koll på hur mycket lön du har betalat ut till dig själv (eller närstående t.ex. maka/-e). Jag har programmerat ihop en kalkylator som du kan använda:

Den här artikeln ska inte ses som en komplett manual för att optimera sitt utdelningsutrymme. Rådgör med din revisor eller ring till Skatteverket på 0771-567567 för att vara säker på att du gör rätt utifrån de förutsättningarna som du har i ditt bolag.

20 thoughts on “Utdelningsutrymme i småbolag. K10 och 3:12-regler”

  1. Hej!
    Jag förståt inte riktigt 3:12 reglerna. Man måste ta ut i lön minst på 566000 för att tillgodoräkna sig huvudregel, medan jag använder kalkylen och den visar att 357 474 räcker för att kunna använda huvudregel eller tänker jag helt fel??

    Tack för din kommentar på förhand!
    Du beskriver allting här väldigt bra, det jag som svårt att förstå siffror.

  2. Hej Sebastian!
    Det är det lägsta beloppet av ”566 000 kr” och
    ”339 600 kr + 5% av företagets totala löner”. Dvs att om du har totala löneutbetalningar (med din lön inkluderad) på mindre än ca 4 mkr, så kommer ”339 600 kr + 5% av företagets totala löner” att vara lägre än ”566 000 kr” och du kan därför ta ut mindre än 566 tkr i lön och ändå använda huvudregeln.

    Blev det tydligare?

  3. Hej!
    Jag startade bolaget dec 2014 och har vinst för 2015 på ca 600 000kr.
    Efter bolagsskatt blir det ca 468 000kr.
    Jag har inte tagit ut lönerna alls men funderar över om jag ska ta löneuttag i dec 2015 eller utdelning, beräknat enl förenklingsregeln.
    Nackdelen med utdelningen blir ju att den är inte pensionsgrundande, inte sjukpenningsgrundande heller om jag fattar det rätt.
    Finns det flera nackdelar med att ta utdelning i stället för lön, tycker du?

    Tacksam för din kommentar.

    1. Hej igen Sebastian!
      Om bolaget har tjänat pengarna under 2015, så kan du inte ta ut utdelning förrän 2016 efter att du har gjort bokslut.
      Har ditt bolag betalat ut löner till någon annan än dig? I så fall kan det definitivt vara värt att ta ut tillräckligt mycket lön själv så att man kan använda huvudregeln. Annars brinner det ökade utdelningsutrymmet inne. Om du inte har några anställda, så är huvudregeln inte exceptionellt förmånlig. Då är det nog enklare att bara använda förenklingsregeln och ta ut de pengarna i lön så att du klarar dig.
      Det beror ju också på om du har tjänat några andra pengar under året. Om du inte har tjänat någon ”inkomst av tjänst” under 2015, så är det relativt billigt att betala ut de första pengarna som lön. Jobbskatteavdrag m.m. gör de första pengarna relativt billiga att betala ut. Och precis som du säger så är de pengarna också pensionsgrundande.

      Men den viktigaste frågan är ändå vad du har för mål med ditt bolag? Gör pengarna bättre nytta i ditt bolag än i din ficka? Eller har du några privata mål som är viktiga för dig och som du behöver pengar till?

  4. Hej Filip,

    Jag är i färd med att skaffa ett holdingbolag och då kan jag starta ett helt nytt bolag eller köpa ett av en vän, då han inte nyttjar det längre.
    Följer utdelningsutrymmet med ett bolag vid tex en försäljning?
    Om bolag x har varit verksamt i 5 år och säljs, men det inte utdelningsutrymme utnyttjats. Kan den nya ägaren utnyttja de utdelningsutrymmet för de föregående 5 åren när kan gör sitt första bokslut?

    Tacksam för din kommentar.

    1. Hej Max!

      Nej, utdelningsutrymmet följer inte med vid en försäljning. Det är däremot något som säljaren av ett AB kan dra nytta av vid försäljningen. Men jag har aldrig gjort något sådant själv, så jag skulle rekommendera att prata med en revisor inför en sådan sak så att allt blir rätt.

      Det enda tillfället som jag känner till där utdelningsutrymmet följer med, är vid ett arv.

  5. Hej!

    Jag tänker även använda mitt sparade utdelningsutrymme, när jag tar ut utdelning nästa år (2017). Min fråga är om jag ska lägga på detta belopp i Årsstämmoprotokollet under Beslutad utdelning? Så Beslutad utdelning både innehåller årets utrymme + sparat utrymme?

  6. Hej Filip!

    Tack för bra sajt! Jag har dock fortfarande lite svårt att förstå helheten kring vilken utdelning jag kan få. Jag hoppas du svara på om jag har möjlighet att få utdelning (och i så fall hur mycket) baserat på nedan:

    – Jag äger företaget, och har 1 anställd
    – Företaget kommer ha vinst på c. 80-100 000 kr 2016.
    – Eftersom vi arbetar med företaget vid sidan av våra ordinarie anställningar, tar jag inte ut nån lön och min ende anställd mycket lite.
    – Uttagen lön under 2016 är därför 33 000 kr netto (utbetalt till den anställde)

  7. Hej Filip!

    Sitter med k10 blanketten och är helt lost.

    Jag och min kompanjon startade ett AB 2015 med 50/50 på allt mellan oss, vi hann aldrig riktigt jobba eller göra pengar alls, inga löner, ingen vinst eller förlust eller något alls, blanka papper.
    Vid slutet av året så valde vi att byta ägare, så två nya ägare fick ta över vår AB, anmälan om nya ägare gick igenom 2016-01-15.

    Nu har jag k10 anmälan att göra och vet ej hur den ska fyllas i.. hur gör man?

    Tacksam för svar! 🙂

  8. Hej, kan man räkna upp k10:an med förenklingsregeln nu i januari med det belopp som gäller för 2018år deklaration (inkomstår 2017) och ta ut utdelningsutrymmet direkt i januari 2018?

  9. Hej Filip! Måste man ha anställda för att använda huvudregeln? Och om inte, är det någon gång lönsamt att göra det om man inte har anställda?

    Mvh

    1. Ja, man måste ha anställda och betala ut lön för att använda huvudregeln. Annars kan man bara använda förenklingsregeln. Du själv är också anställd i bolaget, så den lönen räknas också in.
      Använd Kalkylatorn så kan du se hur mycket du kan ta ut i utdelning med Huvudregeln om du bara har dig själv som anställd i ditt AB: http://filiplarsson.com/berakna-k10/
      Skriv t.ex. 0 kr i första fältet och 400 000 kr i andra fältet, så ser du att du kan ta ut 200 000 kr i utdelning. Brytpunkten för Huvudregeln ligger på 388 422 kr för lön som togs ut 2017 och 394 737 för lön som tas under 2018.

  10. Hej Filip,

    en fråga angående ett bolag som bildades i mars 2017, har haft ett förkortat första verksamhetsår med bokslutsdatum 171231. Det finns nu en vinst efter skatt i bolaget om 139 tkr då bokslutet är färdigt. Kan man på bolagsstämman nu i vår 2018 besluta om aktieutdelning med schablonmetoden – upp till max 139 tkr då eftersom resultatet inte tillåter mer. Löneuttaget under 2017 låg bara på 120 tkr så löneregeln faller bort. Läste någonstans att man måste ägt aktierna vid årets ingång, men förstår inte om det gäller per 161231 (då bolaget inte fanns) eller 171231 för att få betala ut aktieutdelning?

    1. Hej Robin!
      171231 är rätt svar och du kan betala ut aktieutdelning 2018 och få ut det till låg beskattning.
      Utdelning som görs 2018 ska tas upp i deklarationen som lämnas in i maj 2019.
      Om man tittar på blanketten som ska lämnas in i maj 2018:
      https://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/blanketterbroschyrer/blanketter/info/2110.4.39f16f103821c58f680006280.html
      så ser man i ruta A1.1: ”Antal ägda andelar vid årets ingång”, vilket syftar på 2017. Så du får inte använda K10-blanketten för att spara ihop mer utdelningsutrymme för 2017 (s.k. ”Gränsbelopp”).
      När man har sådana här frågor, så är det ett ganska bra tips att gå igenom blanketten som används, då får man oftast förståelse för problemet på ett bättre sätt.

  11. Vilket är ditt bästa tips om jag enbart sparat utdelningsutrymmet i många år(1 652 333 kr) och bolaget in haft någon omsättning de senaste åren, jag var anställd på annat håll. Är alla inskickade K10 värt något vid försäljning?
    (Det finns inga andra värden i bolaget)

    1. Det sparade K10-värdet är inte värt något för den som eventuellt köper ditt föregag.
      Det enda tillfället som du kan föra över det sparade utdelningutrymmet på en annan person är via arv. Så om jag vore dig, skulle jag testamenterat bolaget till en entreprenöriell arvinge.

        1. Mycket bra fråga Björn!
          Jag fick lära mig något nytt nu.
          Så här skriver Skatteverket i sin broschyr ”SKV 292 utgåva 26”, på sidan 20:
          ”Om aktierna har bytt ägare genom ett benefikt fång, t.ex. arv, gåva eller bodelning, sker ingen vinstberäkning hos den tidigare ägaren. Den nya ägaren tar i stället över den tidigare ägarens skattemässiga situation vad gäller de mottagna aktierna. Detta gäller även den tidigare äga- rens sparade utdelningsutrymme.”

          Dvs det måste inte vara ett arv inom familjen. Dessutom går det även bra att skänka bort ett aktiebolag och få med det sparade utdelningsutrymmet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *