När man startar ett bolag får man oftast råd från revisorer och advokater att man ska äga bolaget via ett annat bolag – ett så kallat holdingbolag. Det är den gängse normen och anses vara det bästa sättet. Tyvärr anser jag att det i de allra flesta fallen är fel.
Varför äga via holdingbolag?
Kort och gott för att kunna få 0% skatt på utdelningar och försäljning av aktier. Det låter väll bra med 0% skatt? Varför ens försöka hitta en bättre lösning?
Jo, för att någon gång så kanske entreprenören vill ha ut pengarna i sin egna ficka…
K10 och 3:12-reglerna
Jag har en förkärlek till 3:12-reglerna och om man ser det här problemet utifrån 3:12-reglerna, så blir man inte förvånad att man får felaktiga råd – ingen verkar tänka till vilka konsekvenser ägandet får för utdelningsutrymmet. Läs gärna mina tidigare inlägg om 3:12-reglerna: Utdelningsutrymme i småbolag. K10 och 3:12-regler
Mina tidigare inlägg i ämnet har framförallt handlat om när du äger ditt bolag 100%. Men många gånger är man flera delägare involverade. Då blir problemet lite mer komplext. Min förhoppning är att det här inlägget ska hjälpa dig förstå lite mer av hur olika ägande kan påverka vilken skattemässig situation du sätter dig i.
Förenkling: Vi utgår ifrån att alla delägare tar ut tillräckligt mycket lön för att kunna använda huvudregeln. Dvs det minsta av 9,6 inkomstbasbelopp eller 6 inkomstbasbelopp + 5% av de totala lönerna. 9,6 inkomstbasbelopp motsvarar 654 720 kr i löneuttag 2021. I skisserna nedan visar en grön prick att de får använda huvudregeln (den fina regeln som premierar entreprenörer som betalar ut mycket löner och betalar in mycket skatter till staten) och visar en röd prick om man bara kan använda förenklingsregeln (fulregeln för entreprenörer som inte bidrar lika mycket till samhället).
Externa investerare
Notera att om ditt bolag har minst 30% av ägandet hos externa investerare och det har passerat 5 år sedan som de investerade/köpte aktier i bolaget, så gäller inte fåmansreglerna längre. Det betyder att all utdelning och försäljning av aktier direkt beskattas med 25%. Om du då hade ägt via ett holdingbolag, så blir ditt egna holdingbolag ett hinder för att plocka ut utdelning till 25% beskattning. Utdelning eller försäljning upp till ditt holdingbolag blir skattefritt, men i ditt holdingbolag är sedan pengarna låsta och blir svåra att få ut i fickan.
Olika exempel
Vi börjar med det första enkla exemplet. 3 delägare äger 33,3% var i bolaget. Förutsatt att alla delägarna tar ut tillräckligt mycket lön, så kan de använda Huvudregeln för beräkning av hur mycket utdelning de kan ta ut till låg beskattning.
Bonusregel: Om man som delägare ser till att en närstående (fru, man, förälder eller barn) tar ut tillräckligt med lön, så behöver man själv inte göra det. Så om alla 3 är närstående, så räcker det att en av dem tar ut tilläckligt med lön för att samtliga ska få använda Huvudregeln.
Exempel 2 visar där alla tre delägarna äger via egna holdingbolag. Holdingbolagen äger de 100% var. Ingen av dem får då använda löneunderlagen i det gemensamma bolaget. Däremot kan de använda förenklingsregeln i sina respektive holdingbolag och på så sätt dela ut 2,75 inkomstbasbelopp till 20% beskattning. För 2021 är ett inkomstbasbelopp 68 200 kr. Dvs totalt 187 550 kr kan delas ut från sina respektive holdingbolag.
I sista exempel 3, så har vi ett exempel på där alla delägare äger via holdingbolag. Men en av delägarna äger mer än 50% (mer än – inte exakt 50%). Då får den delägaren räkna med löneunderlagen i det gemensamma bolaget.
Det är väldigt bra för dig som entreprenör att förstå grunderna i den här problemställningen. Din diskussion med din revisor eller annan ekonomisk rådgivare blir då mycket lättare och mer enligt dina förutsättningar och mål.
Kommentera gärna med dina frågor. Eventuellt kommer inlägget uppdateras efterhand med förtydlingar. Notera att de exakta beloppen och reglerna kan ändras av regeringen när som helst. Ett bra tips är att alltid kontrollera informationen mot grundkällan, dvs skatteverket.se.
”Äga bolag direkt eller via holdingbolag”
Tack för kloka ord , men ….
Allt beror ju också på hur mycket som skall utdelas/i förhållande till utrymme.
Låt säga att huvudregeln lämnar utrymme för 3 mkr/år men vinsten i bolaget är 10 mkr och du vill dela ut hela vinsten, ja då är holdingbolag ett bättre alternativ annars åker du på beskattning av tjänst på 7 mkr ?
Rätta mig om jag har fel.
Hej Stefan,
Jag får inte helhetsbilden av din frågeställning.
Hur mycket äger du av bolaget som du ska plocka ut utdelning från? Äger du mer eller mindre än 50%?
Om du äger mindre än 50% så är det, så som jag försökt beskriva i artikeln, väldigt ofördelaktigt att ha ett holdingbolag. Förutsatt såklart att du vill ha ut pengarna i fickan någon gång. Annars kommer pengarna ansamlas i ditt holdinbolag och det kommer bli dyrt för dig att plocka ut dem i fickan.
Beskriv gärna mer:
– Hur ser ägarandelarna ut
– Hur mycket vinst görs per år
– Hur mycket utdelningsutrymme tillkommer per år
Hej Filip,
Tack för intressanta genomgångar i allmänhet.
Hur blir det i de fall man äger ett holdingbolag tillsammans med närstående (50%+50%) och holdingbolaget äger ett bolag (100%) där båda är anställda och aktivt jobbar.
Bolaget där man jobbar aktivt delar ut skattefritt till holdingbolaget. Ägarna använder sedan huvudregeln för utdelning från holdingbolaget och får då använda hela koncernens löneunderlag? Är det korrekt uppfattat?
Skulle holdingbolaget starta ytterligare ett bolag (t ex ett fastighetsförvärv) så skulle väl även ev. löner från detta bolag räknas in i utdelningen, även fast man inte är anställd i det?
Hej Andreas,
Du har uppfattat det korrekt.
Om en delägare äger 70 procent och en annan 30. Kan man skapa ett gemensamt holdingbolag som äger verksamheten till 100 procent och sen i sin tur äger ägarna 70 resp 30 i holdingbolaget och skickar utrymme till holdingbolaget efter att bägge delägarna tagit ut en varsin huvudregeln lön. Förstår du vad jag menar?
Hej Johan!
Ja, det kan man göra. Men det blir ingen skillnad i hur man betalar skatt. När man räknar på löneunderlag så får man räkna med (den del av) bolag som man äger >50% av kapitalet i.
”Bonusregel: Om man som delägare ser till att en närstående (fru, man, förälder eller barn) tar ut tillräckligt med lön, så behöver man själv inte göra det. Så om alla 3 är närstående, så räcker det att en av dem tar ut tillräckligt med lön för att samtliga ska få använda Huvudregeln.” Detta kan väl bara vara en poäng om det finns fler som tar ut lön från bolaget än en person (och då inte någon av de närstående ägarna), dvs det är inte ett litet enmansbolag? Eller när skulle detta vara fördelaktigt jämfört med att vara ensam ägare?
Det finns tillfällen när man även har förvärvsinkomst från annat håll. Då kanske man får betala statlig skatt för att betala ut tillräckligt mycket lön till sig själv. Då är det smidigt att kunna betala ut lön till sin respektive (som då självfallet också utför arbete åt verksamheten).
Men om det är en enmanslåda, då spelar det här inte så stor roll. Reglerna är framförallt till för att premiera de entreprenörer som tar på sig risken att anställa en massa människor.
Hej,
Anta att två närstående äger 100% i varsitt holdingbolag, dessa två holdingbolag äger 50% var i ett bolag där det finns en verksamhet som går bra och där de båda närstående är aktiva. Är det då möjligt att nyttja huvudregeln från verksamhetsbolaget för de båda delägarna när de tar utdelning från sina respektive holdingbolag? Givetvis vid antagandet att någon av de två tar ut tillräckligt hög lön.
Mvh
Man måste äga MER ÄN 50% för att kunna dra nytta av löneunderlag i ett dotterbolag. Så de bägge närstående delägarna kan INTE dra nytta av de lönerna som betalas ut i det gemensamma verksamhetsbolaget. Om respektive delägare kan ta utdelning enligt huvudregeln så måste de ta ut löner från sina respektive holdingbolag och då är det bara lönerna i respektive holdingbolag som räknas in i det totala löneunderlaget.
Sammanfattningsvis tycker jag att det är en dålig idé att två närstående äger 50/50 via vars ett holdingbolag.
Hej Filip,
Tack för en mycket användbar artikel! Förlåt mina många frågor, men mycket tacksam för dina svar.
– Om två aktiva ägare har ett holdingbolag som äger 71% av företaget där de är aktiva och arbetar, och ett passivt externt bolag äger 29% av företaget. – Hur mycket utdelning kan man då ge till de aktiva ägarna enligt 3:12-regeln? Är det möjligt att endast ge utdelning till de aktiva ägarna och inte till den passiva ägaren i detta fall? – Om de aktiva ägarna äger 33% var personligen och det externa bolaget 33%, kommer då de aktiva ägarna att kunna ta ut utdelning till 25% skatt direkt i fickan?
Hej Håkan,
– Om de aktiva äger via ett gemensamt holdingbolag, så behöver de bara äga mer än 50% för att de ska kunna ta sin del av det totala löneunderlaget i bolaget. Dvs även om den passiva investeraren äger mer än 30%-49%, så påverkar det inte om de får använda 3:12-regeln eller inte. Utdelningen som de aktiva ägarna kan ta enligt 3:12 från sitt gemensamma holdingbolag påverkas av hur mycket lön som betalas från holdingbolaget samt driftbolaget.
– Det finns möjlighet att via preferensaktier göra asymmetrisk utdelning. Men hur det påverkar 3:12-reglerna har jag ingen aning om. Det låter ju nästan lite för bra för att vara sant om man kan ha en extern passiv ägare som äger 30% och som aldrig får utdelning och att man då kan runda 3:12-reglerna.
– Ja, då kan man gör utdelning direkt från driftbolaget till de aktiva ägarna till 25% skatt. Men om det tidigare varit ett 3:12-bolag så tar det 5 år innan man kan få 25% skatt på första kronan.