Larsfast blir Laris Fastigheter

Äntligen! Nu är namnbytet av mitt fastighetsbolag klart. Vi har bytt från ”Larsfast” till att nu heta ”Laris Fastigheter”. ”Laris” på latin är plural av ”hem”. Med tanke på att vi mest hyr ut lägenheter, så tyckte jag att det var ett passande namn.

Varför namnbyte?

– Välkommen till Larsfast du pratar med Filip
– Jasså? Fast då skulle jag vilja prata med Lars
– Fast det finns ingen Lars. Det är mig du ska prata med
– Men du sa ju ”Lars, fast du pratar med Filip”??

Det har gjort att vi istället börjat kalla oss för ”Larsfast Fastigheter”. Men med tanke på att ”Larsfast” var en förkortning av ”Larsson Fastigheter” (vilket för övrigt är ett annat privat fastighetsbolag i Malmö som vi blivit tagna för att vara några gånger), så blev det som att säga Salsa Sås (salsa = sås på spanska). Det har också visat sig att man kan heta Lars Fast, vilket också gjorde allt ännu mer förvirrande… Till slut började vi tröttna på alla de här olika egenheterna så det blev dags att ta fram ett nytt namn för verksamheten.

Processen

Som förebild till nytt bolagsnamn tittade jag och min fru runt bland andra väldigt framgångsrika entreprenörer/företagare, vad de har döpt sina fastighetsbolag till. Vi började då gilla varianten ”NÅGOT_UNIKT_NAMN Fastigheter”. NÅGOT_UNIKT_NAMN skulle gärna vara något på latin som hade en häftig och vidlyftande större betydelse. Vi ville att NÅGOT_UNIKT_NAMN ska vara relativt kort (max 6 bokstäver), att det ska gå att enkelt särskilja som ett unikt namn men att det tillsammans med termen ”Fastigheter” ska göra det klart och tydligt vad man sysslar med. Vi ville också att vårt varumärke skulle stå för: Trygghet, stabilt, hemtrevligt, säkert, välkomnande, boende/hem. Vi började då söka upp latinska ord för dessa olika värdeorden. Jag blev förvånad hur många ord som finns på latin som faktiskt betyder bostad/hem. På latin-dictionairy.net fanns där 54 st (!) olika ord för ”hem”. Mitt där i listan fanns där ett ord som vi fastnade ganska snabbt för: ”Laris” (Det kan hända att förälskelsen blev enkel när det innehåller liknande bokstäver som ”Larsfast”). Vi började nu testa namnet på vänner och bekanta – dels vad de tänkte på när de hörde namnet, men också hur de skulle stava det. Det blev en väldigt problemfri undersökning och vår förälskelse för Laris Fastigheter växte sig starkare! =)

För att säkerställa att vi skulle kunna använda varumärket fritt, så valde vi därefter att registrera varumärket ”Laris” hos PRV. Det tog typ ett halvår (!) att få det registrerat, men när vi väll fick det godkänt så var det bara att skicka in ändringsanmälan till bolagsverket och förbereda det officiella namnbytet.

Logotype

Ett varumärke är inget utan en bra logotype. Från de otaliga bolagen som jag varit inblandad i, så tycker jag mig skapat mig en uppfattning om vilka krav vi ville ha på vår logotype:

  • Tydligt urskiljbar
  • Få färger (så att det blir billigare och enklare att trycka när man inte kan trycka digitalt)
  • Få detaljer (så att den kan vara hur liten som helst utan att tydligheten i den minskar)
  • Ska kunna göras i både liggande, stående och kvadratisk version (olika miljöer kräver olika proportioner på sin logotype)
  • Det ska bestå av en ikon/logga som kan användas fristående från texten
  • Ska kunna användas både med och utan texten ”Fastigheter”
  • Grundfärgen ska vara blå (för att jag för länge sedan läste en artikel om att blått inger förtroende. T.ex. har många banker och försäkringsbolag blå logotype)

Vi använde oss av DesignCrowd för att ta fram logotypen. För några hundra dollar får man massvis av designers att skicka in olika förslag på logotype. Detta var första gången som jag använde en crowdsourcing för att ta fram en logotype. Efter denna processen så tror jag aldrig att jag kommer använda någon annan metod igen. Det var helt fantastiskt så många bra olika designs man kan få. Det gör att man samtidigt upptäcker bredden på vilka olika möjligheter det finns – vilket man oftast går miste om, om man ger uppdraget till en enskild byrå.

Logotypen som vi valde uppfyllde samtliga av våra krav. Utöver det så gillade vi att L:et också ser ut som en hörnfastighet. Vi har lite skämtsamt tidigare sagt att vi bara ska äga hörnfastigheter (vilket vi idag följer där 2 av 2 av våra fastigheter är hörnfastigheter…). Den är också del av en större geometrisk figur som jag som barn satt och ritade om och om igen och aldrig kunde sluta fascineras över att något jag ritade på papper kunde uppfattas som tredimensionellt på så många olika vis. 🙂

laris-long

Laris Fastigheter i liggande lång version

laris-portrait

Laris Fastigheter i stående version

laris-short

Laris i kort liggande version

LARIS_portrait-bw

Monocrom version. Kommer endast användas i tryckt version när flerfärgstryck inte lämpar sig.

laris-square

Helt kvadratisk ikon. Utmärkt att använda som favicon på hemsidan, profilbild på vår facebook-sida eller andra liknande digitala sammanhang

Hemsida

Det är helt tokigt att larsfast’s hemsida har kunnat vara så dålig som den var. Trots att min huvudsysselsättning i Tilf är att bygga och driva tjänster online, så hade jag verkligen inte lagt mycket tid på att göra den särskilt bra. Vi bestämde oss då för vissa grundläggande krav som skulle gälla för Laris hemsida:

  • Hemsidan ska hantera olika krav från två olika typer av besökare har:
    • Existerande hyresgäst: Kunna hitta hyresgästinformation och göra felanmälan
    • Lägenhetssökande: Lyckas ansöka om en lägenhet vi har ledig alternativ prenumerera på vårt nyhetsbrev för lediga lägenheter
  • Vara mobilvänlig
  • Vi ska sälja in oss själva som en attraktiv hyresvärd
  • Vara snabbladdad och utan tunga script (varken frontend eller backend)

En av mina kollegor på Tilf tipsade mig då om att använda Skeleton, vilket visade sig vara ett utmärkt val. Sidan byggdes sedan vidare på samma backend som Larsfast var byggt på. Resultatet ser ni om ni går till www.laris.se. För att attrahera ”moderna människor”, så skapade vi också Laris på Facebook i enda syfte att lägga upp inlägg när vi har lediga lägenheter.

Nu kör vi!

laris-brandfiltIgår och idag har våra hyresgäster fått utdelade en vit brandfilt med Laris-loggan tryckt mitt på, tillsammans med ett personligt underskrivet brev från mig och Jenny där vi berätta om namnbytet. Jag hoppas nu att vi lyckas kommunicera tydligt till alla hyresgäster om namnbytet och att de blir lika nöjda som vi över bytet! 🙂

Läs mer

Snabboteket uppköpt av Apoteket AB

2010 var jag med och startade Snabboteket med mål att revolutionera hur läkemedel säljs utanför apoteken. I fredags bestämde sig Sveriges största Apotekskedja, Apoteket AB, att detta är viktigt även för dem och därför valde att förvärva 100% av bolaget. I och med detta har jag inga mer engagemang i bolaget. Nedan tänkte jag berätta lite om min resa.

Min roll i Snabboteket har varit styrelseordförande. Jag har träffat Johan Bergenholtz (VD) varje vecka och pratat i telefon flera gånger i veckan i syfte att stötta honom till att vara den bästa VD han kan vara. Mitt huvudsakliga fokus under den här tiden har varit Tilf AB. Trots detta är det väldigt många som har bilden av att Snabboteket har varit min huvudsakliga verksamhet. Det är inte så konstigt kanske, med tanke på de enda offentliga framträdanden jag har gjort har varit i Snabbotekets kostym. Väldigt tidigt så bestämde vi oss för att vi var tvungna att synas för att bolaget skulle lyckas.

Första apoteksmässan. Från vänster: Jacob Lönroth, Göran Hägglund, Johan Bergenholtz, Filip LarssonVår första Apoteksmässa. Fr.v: Jacob Lönroth, Göran Hägglund, Johan Bergenholtz, Filip Larsson.

Vårt första offentliga framträdande gjorde vi på Apoteksmässan 2010. För att få maximal synlighet till minst pengar, så beställde vi gröna skräddarsydda kostymer från Kina. Mycket riktigt fick det önskad effekt. Syftet med besöket på mässan var att övertyga läkemedelsbolag att de borde jobba med oss. Det största läkemedelsbolaget på mässan var GlaxoSmithKline (GSK), som bland annat har Alvedon. Vi hade bestämt oss för att prata med dem sist av alla så att vi kunde öva vår pitch på alla mindre bolag innan vi var redo för den stora draken. Men vi han aldrig med att approacha dem själva. De blev så nyfikna på våra gröna kostymer så efter första dagen på mässan så drog de in oss i sin monter för att de ville veta vem vi var och vad vi gjorde. Tror ni att de lyssnade på oss då? Självfallet! =)

Tyvärr blev det inget samarbete med GSK, men flera av dem vi träffade på mässan har produkter som har lanserats genom Snabboteket.

Senare samma år hade vi möte med Veolia Transport i Malmö för att få in produkterna på deras tåg. Kl 11:00 den tisdagen var vi klara med mötet och stod på deras parkering och pratade. Jag berättade då att Venture Cup hade inlämning för sin affärsidétävling kl 13:00. Först hade vi ett ganska negativt snack om Venture Cup. Både jag och Jacob hade varit med och tävlat tidigare och hade bara dåliga erfarenheter av det. Det hade bara krävts en massa tid att skriva affärsplan och utbytet hade inte varit värdefullt (läs: Vi hade inte vunnit några priser). Vi bestämde oss till slut för att faktiskt skriva ihop något snabbt. Så vi åkte hem på vars ett håll och startade ett Google Docs och en Skype-konferens. Kl 12:00 började vi skriva ihop vår affärsidé och kl 13:00 var det inlämning. Våra 4 sidor lämnades in prick kl 13:00. Puh!

Efter vinsten i Venture Cups affärsidétävling köpte vi direkt en flaska champagne för prispengarna.

6:e december var det dags för prisutdelning på Mejeriet i Lund. Vi dök upp med våra gröna kostymer och blev en av vinnarna i Bästa Affärsidé. Storyn om att vi skrev affärsidén på 1 timme har aldrig tidigare berättats publikt. Vi tyckte nästan det var lite pinsamt att vi med så liten insats kunde vinna. Men vad det egentligen handlade om var att vi under flera månaders tid hade vridit och vänt på affärsidén och pratat igenom hur vi ska göra samt träffat både potentiella leverantörer och kunder. Då gick det i slutändan ganska snabbt att skriva ihop affärsidén till Venture Cup på 4 sidor. Detta resulterade i att vi blev motiverade att fortsätta i Venture Cup och lämna in till Affärsplantävlingen. Den vann vi också i Syd och vi kom vidare till Sverige-final där vi kom 3:a.

Under 2011 låg fokus på att träffa olika leverantörer och 2012 började produktionen styras upp. Här var vi på väg att trampa på en riktig mina. Det slutade med att vi bara hade 1 företag kvar som var intresserade att producera upp våra varor. Detta passade de på att utnyttja maximalt och gav oss hela tiden sämre och sämre villkor. För att de skulle producera upp varorna, så ville de också bli delägare i Snabboteket – på för dem väldigt bra villkor. Ett tag så hade vi en överenskommelse klar där vi skulle släppa in dem som delägare. Men vi hade en magkänsla att det här var inte rätt. Man kan hamna i en väldigt konstig situation när en part både är leverantör och ägare. Vems intressen ska man bevaka när någon sitter på dubbla stolar? När parten fortsatte att försöka förhandla ytterligare fördelar, så sa vi till slut stop och meddelade att vi inte var intresserade av att jobba med dem längre. Då helt plötsligt gick de med på vårt ursprungsförslag. Men vid det laget hade vi redan fått insikten att vi inte ville jobba med dem. För att en affär ska vara framgångsrik, så måste den vara tvåsidig – bägge parter måste känna att de är vinnare. När nu motparten hade visat sitt sanna jag och bara såg till sitt egna bästa, så visste vi att de var fel för oss. I alla affärer som jag gör så är det viktigt för mig att det är win-win. Om jag inte förstår varför motparten ska göra affären, så lägger jag inte någon tid på att få affären i hamn.

Helt plötsligt stod vi med avtal färdiga från våra leverantörer men vi saknade någonstans att producera. Det var väldigt nervöst och vi stod där och förstod helt plötsligt inte hur vi skulle kunna ta oss vidare. Lyckligtvis så fick vi kontakt med ett annat företag (som vi av någon märklig anledning tidigare hade missat att de fanns) som drevs av en väldigt duktig och serviceinriktad VD. Jag och Johan tog en lunch med honom och det blev klart väldigt snabbt att han förstod vad win-win är. Snabboteket har fram tills idag packat alla läkemedel i hans fabrik.

När nu produktionen var planerad så krävdes det lite mer pengar. Vi pitchade på Connect Skåne och fick kontakt med ett gäng med affärsänglar som gillade oss och det vi höll på med. Några av dem hade jag träffat tidigare, då jag själv också varit/är aktiv affärsängel hos Connect Skåne. Vi passade också på att med hjälp av investerarna skapa en riktig styrelse. Sammanfattningsvis fick vi in väldigt bra investerare och kan komma fram till att det finns mycket pengar tillgängligt bara man vet hur man ska fråga efter det…

Initialt hade vi följande marknader:

  • Servicehandel
  • Tåg/buss/färjor
  • Hotell
  • Camping
  • Nöjesparker

Men det var ganska tufft att tillhandahålla en bra produkt/service till ganska olika kunder från ett så här litet företag. Vid årsskiftet 2014/2015 var vi inne i en ganska djup kris. Vi var osäkra på vad vi höll på med, försäljningen hade inte gått så bra som vi hade planerat och en av medgrundarna Jacob Lönroth valde att lämna bolaget. Vi började analysera och titta på vad vi egentligen höll på med och var vi hade nått framgång. Det blev tydligt att hotellen var där vi skulle satsa.

2015 blev året som vi fokuserade på Hotellmarknaden

Vi hade samtidigt snart slut på pengar och behövde göra ytterligare en finansieringsrunda. Målet med de nya pengarna var att bevisa oss att vi kan bli ett lönsamt bolag bara på hotell. Pengarna skulle räcka fram till augusti för att då ta in en större investeringsrunda.

Under sommaren började vi då arbetet med att säkerställa finansiering för fortsatt drift. Diskussion med existerande ägare och riskkapitalbolag påbörjades. Men som ett sidospår så ville vi samtidigt utreda om vi skulle kunna sälja hela bolaget. Ganska tidigt i bolagets historia (tror det var 2011) hade ett stort amerikanskt läkemedelsbolag flaggat upp för att de var intresserade av att köpa oss. Då var det alldeles för tidigt tyckte vi, men självfallet så skulle vi denna gång prata med det amerikanska bolaget för att se om det kanske var något som var intressant för dem att göra nu. Men för att utsätta dem för lite konkurrens gick vi även ut och pratade med andra aktörer. Inför alla de här olika mötena vi hade, så var det ett specifikt möte som jag var väldigt självsäker inför: Apoteket AB. Vi hade tittat på vad vi vill och vad de vill, vad vi gjorde och vilka funktioner de hade som Snabboteket skulle kunna dra nytta av. Inför våra förberedelser så kommer jag ihåg att jag sa till Johan flera gånger att jag inte förstod varför de inte redan kontaktat oss för att köpa hela bolaget – jag fick en väldigt stark känsla av win-win.

Apotekets VD Ann Carlsson tar en selfie tillsammans med oss strax efter att överlåtelseavtalet signerades på Apotekets huvudkontor i Solna

Ett par månader senare så är affären färdig: Apoteket AB har köpt 100% av aktierna i Snabboteket AB. Det har varit väldigt roligt att vara med i den här säljprocessen med ett så här stort företag som Apoteket är. Jag har tidigare bara stått på köpar-sidan, men nu har jag också varit med och gjort min första exit.

Efter att jag nu lämnat Snabboteket, så kommer jag att jobba vidare i huvudsak med Photago, men ser även fram emot att få mitt fastighetsbolag och ängelinvesteringar i andra bolag att fortsätta växa. Jag tror att Snabboteket kommer fortsätta en väldigt spännande resa med Apoteket som nya ägare – där finns fortfarande mycket kvar att göra.

Summan som Apoteket betalade för aktierna då? Den är tyvärr hemlig… 😉

Tidningsartiklar om affären: (uppdateras löpande)

Så mycket kostar en läckande toalett

I början av veckan kopplade jag upp mig på en av mina fastigheters fjärrvärmesystem. I systemet kan man se aktuella värden för alla av systemets olika delar. T.ex:

  • In/ut-gående fjärrvärmetemperatur
  • In/ut-gående elementtemperatur
  • Volym kall-/varm-vatten
  • Effektuttag på värmeväxlarna
  • Utomhustemperatur
  • Inomhustemperatur i några av lägenheterna
  • m.m…

När jag gick in i historikdiagrammen för att plotta upp förbrukningen per dag för systemets olika delar så såg jag en markant ökning den 22:a juli. Där hoppade förbrukningen av kallvatten upp från knappt 14 000 liter per dygn till drygt 21 000 liter per dygn. Ingen förändring hade skett i varmvattenförbrukningen. Historiskt sett så hade dygnsförbrukningen alltid legat runt 14 000 liter per dygn.

kallvatten-almedal

Vattenläcka??

…var så klart det första man kom att tänka på. Men är det möjligt att 7000 liter per dygn ska sippra ut någonstans utan att det märks? Har någon varit bortest sedan 22:a juli (typ 1,5 månad?) så att de inte märkt att deras lägenhet har svämmat över? Eller har någon lämnat sin lägenhet med sin kran igång? En vanlig kran i full fart sprutar ut ca 15 liter per minut och det här flödet motsvarade ungefär 5 liter per minut.

En toalett

Till slut lyckades min fru luska ut att en hyresgäst hade haft problem med sin toalett och att den hade stått och runnit sedan dess utan att problemet hade åtgärdats. Det hade blivit fel i spolmekanismen så att flödet ner i klosetten slutade inte att rinna.  Men hur är det äns möjligt att ett enskilt fel hos en hyresgäst ökar fastighetens totala förbrukning med 50%? Nu är problemet åtgärdat hos hyresgästen och vattenförbrukningen har gått ner till det mer normala 14 000 liter per dygn – dvs det var en enstaka toalett som var orsaken till den förhöjda förbrukningen.

Kostnad: 2100 kr/månaden

Vatten i Malmö kostar ca 10 kr per kubik. 7 kubik om dagen är 70 kr om dagen och 2100 kr/månaden (!!). Helt sjukt att en läckande toalett ska kunna kosta så mycket pengar!

Lärdomar

  1. Felanmälan och åtgärdsprogram måste vara tydlig för alla. Både hyresgästen och hanteringen av felanmälan. I det här faller var det lite extra komplicerat då felet var i en lokal. I en lokal är det hyresgästen som är ansvarig för det inre underhållet. Om då hyresgästen inte är van vid sådan skötsel, är det lätt att saker inte sköts som det ska.
  2. Äga stora fastigheter. Många är intresserade av att köpa fastigheter. Små fastigheter med få antal lägenheter har så klart lägre instegsbarriär, men blir det ett fel i en lägenhet så ger det en väldigt stor skillnad på resultatet. Fastighetsbranschen har generellt sett små marginaler. När det går fel hos en hyresgäst, så gäller det att man har buffert från andra håll att täcka upp.
  3. Ha ständigt koll på den här typen av data från fastigheter och eventuellt ha automatiska larm när förbrukningen går över vissa nivåer.

I just detta fallet har det ingen större ekonomisk påverkan annat än att det känns onödigt både sett utifrån miljö och ekonomi att behövt pumpa ut 300 000 liter dricksvatten i avloppet helt i onödan.

Livet som entreprenör