Kategoriarkiv: Entreprenörskap

Snabboteket uppköpt av Apoteket AB

2010 var jag med och startade Snabboteket med mål att revolutionera hur läkemedel säljs utanför apoteken. I fredags bestämde sig Sveriges största Apotekskedja, Apoteket AB, att detta är viktigt även för dem och därför valde att förvärva 100% av bolaget. I och med detta har jag inga mer engagemang i bolaget. Nedan tänkte jag berätta lite om min resa.

Min roll i Snabboteket har varit styrelseordförande. Jag har träffat Johan Bergenholtz (VD) varje vecka och pratat i telefon flera gånger i veckan i syfte att stötta honom till att vara den bästa VD han kan vara. Mitt huvudsakliga fokus under den här tiden har varit Tilf AB. Trots detta är det väldigt många som har bilden av att Snabboteket har varit min huvudsakliga verksamhet. Det är inte så konstigt kanske, med tanke på de enda offentliga framträdanden jag har gjort har varit i Snabbotekets kostym. Väldigt tidigt så bestämde vi oss för att vi var tvungna att synas för att bolaget skulle lyckas.

Första apoteksmässan. Från vänster: Jacob Lönroth, Göran Hägglund, Johan Bergenholtz, Filip LarssonVår första Apoteksmässa. Fr.v: Jacob Lönroth, Göran Hägglund, Johan Bergenholtz, Filip Larsson.

Vårt första offentliga framträdande gjorde vi på Apoteksmässan 2010. För att få maximal synlighet till minst pengar, så beställde vi gröna skräddarsydda kostymer från Kina. Mycket riktigt fick det önskad effekt. Syftet med besöket på mässan var att övertyga läkemedelsbolag att de borde jobba med oss. Det största läkemedelsbolaget på mässan var GlaxoSmithKline (GSK), som bland annat har Alvedon. Vi hade bestämt oss för att prata med dem sist av alla så att vi kunde öva vår pitch på alla mindre bolag innan vi var redo för den stora draken. Men vi han aldrig med att approacha dem själva. De blev så nyfikna på våra gröna kostymer så efter första dagen på mässan så drog de in oss i sin monter för att de ville veta vem vi var och vad vi gjorde. Tror ni att de lyssnade på oss då? Självfallet! =)

Tyvärr blev det inget samarbete med GSK, men flera av dem vi träffade på mässan har produkter som har lanserats genom Snabboteket.

Senare samma år hade vi möte med Veolia Transport i Malmö för att få in produkterna på deras tåg. Kl 11:00 den tisdagen var vi klara med mötet och stod på deras parkering och pratade. Jag berättade då att Venture Cup hade inlämning för sin affärsidétävling kl 13:00. Först hade vi ett ganska negativt snack om Venture Cup. Både jag och Jacob hade varit med och tävlat tidigare och hade bara dåliga erfarenheter av det. Det hade bara krävts en massa tid att skriva affärsplan och utbytet hade inte varit värdefullt (läs: Vi hade inte vunnit några priser). Vi bestämde oss till slut för att faktiskt skriva ihop något snabbt. Så vi åkte hem på vars ett håll och startade ett Google Docs och en Skype-konferens. Kl 12:00 började vi skriva ihop vår affärsidé och kl 13:00 var det inlämning. Våra 4 sidor lämnades in prick kl 13:00. Puh!

Efter vinsten i Venture Cups affärsidétävling köpte vi direkt en flaska champagne för prispengarna.

6:e december var det dags för prisutdelning på Mejeriet i Lund. Vi dök upp med våra gröna kostymer och blev en av vinnarna i Bästa Affärsidé. Storyn om att vi skrev affärsidén på 1 timme har aldrig tidigare berättats publikt. Vi tyckte nästan det var lite pinsamt att vi med så liten insats kunde vinna. Men vad det egentligen handlade om var att vi under flera månaders tid hade vridit och vänt på affärsidén och pratat igenom hur vi ska göra samt träffat både potentiella leverantörer och kunder. Då gick det i slutändan ganska snabbt att skriva ihop affärsidén till Venture Cup på 4 sidor. Detta resulterade i att vi blev motiverade att fortsätta i Venture Cup och lämna in till Affärsplantävlingen. Den vann vi också i Syd och vi kom vidare till Sverige-final där vi kom 3:a.

Under 2011 låg fokus på att träffa olika leverantörer och 2012 började produktionen styras upp. Här var vi på väg att trampa på en riktig mina. Det slutade med att vi bara hade 1 företag kvar som var intresserade att producera upp våra varor. Detta passade de på att utnyttja maximalt och gav oss hela tiden sämre och sämre villkor. För att de skulle producera upp varorna, så ville de också bli delägare i Snabboteket – på för dem väldigt bra villkor. Ett tag så hade vi en överenskommelse klar där vi skulle släppa in dem som delägare. Men vi hade en magkänsla att det här var inte rätt. Man kan hamna i en väldigt konstig situation när en part både är leverantör och ägare. Vems intressen ska man bevaka när någon sitter på dubbla stolar? När parten fortsatte att försöka förhandla ytterligare fördelar, så sa vi till slut stop och meddelade att vi inte var intresserade av att jobba med dem längre. Då helt plötsligt gick de med på vårt ursprungsförslag. Men vid det laget hade vi redan fått insikten att vi inte ville jobba med dem. För att en affär ska vara framgångsrik, så måste den vara tvåsidig – bägge parter måste känna att de är vinnare. När nu motparten hade visat sitt sanna jag och bara såg till sitt egna bästa, så visste vi att de var fel för oss. I alla affärer som jag gör så är det viktigt för mig att det är win-win. Om jag inte förstår varför motparten ska göra affären, så lägger jag inte någon tid på att få affären i hamn.

Helt plötsligt stod vi med avtal färdiga från våra leverantörer men vi saknade någonstans att producera. Det var väldigt nervöst och vi stod där och förstod helt plötsligt inte hur vi skulle kunna ta oss vidare. Lyckligtvis så fick vi kontakt med ett annat företag (som vi av någon märklig anledning tidigare hade missat att de fanns) som drevs av en väldigt duktig och serviceinriktad VD. Jag och Johan tog en lunch med honom och det blev klart väldigt snabbt att han förstod vad win-win är. Snabboteket har fram tills idag packat alla läkemedel i hans fabrik.

När nu produktionen var planerad så krävdes det lite mer pengar. Vi pitchade på Connect Skåne och fick kontakt med ett gäng med affärsänglar som gillade oss och det vi höll på med. Några av dem hade jag träffat tidigare, då jag själv också varit/är aktiv affärsängel hos Connect Skåne. Vi passade också på att med hjälp av investerarna skapa en riktig styrelse. Sammanfattningsvis fick vi in väldigt bra investerare och kan komma fram till att det finns mycket pengar tillgängligt bara man vet hur man ska fråga efter det…

Initialt hade vi följande marknader:

  • Servicehandel
  • Tåg/buss/färjor
  • Hotell
  • Camping
  • Nöjesparker

Men det var ganska tufft att tillhandahålla en bra produkt/service till ganska olika kunder från ett så här litet företag. Vid årsskiftet 2014/2015 var vi inne i en ganska djup kris. Vi var osäkra på vad vi höll på med, försäljningen hade inte gått så bra som vi hade planerat och en av medgrundarna Jacob Lönroth valde att lämna bolaget. Vi började analysera och titta på vad vi egentligen höll på med och var vi hade nått framgång. Det blev tydligt att hotellen var där vi skulle satsa.

2015 blev året som vi fokuserade på Hotellmarknaden

Vi hade samtidigt snart slut på pengar och behövde göra ytterligare en finansieringsrunda. Målet med de nya pengarna var att bevisa oss att vi kan bli ett lönsamt bolag bara på hotell. Pengarna skulle räcka fram till augusti för att då ta in en större investeringsrunda.

Under sommaren började vi då arbetet med att säkerställa finansiering för fortsatt drift. Diskussion med existerande ägare och riskkapitalbolag påbörjades. Men som ett sidospår så ville vi samtidigt utreda om vi skulle kunna sälja hela bolaget. Ganska tidigt i bolagets historia (tror det var 2011) hade ett stort amerikanskt läkemedelsbolag flaggat upp för att de var intresserade av att köpa oss. Då var det alldeles för tidigt tyckte vi, men självfallet så skulle vi denna gång prata med det amerikanska bolaget för att se om det kanske var något som var intressant för dem att göra nu. Men för att utsätta dem för lite konkurrens gick vi även ut och pratade med andra aktörer. Inför alla de här olika mötena vi hade, så var det ett specifikt möte som jag var väldigt självsäker inför: Apoteket AB. Vi hade tittat på vad vi vill och vad de vill, vad vi gjorde och vilka funktioner de hade som Snabboteket skulle kunna dra nytta av. Inför våra förberedelser så kommer jag ihåg att jag sa till Johan flera gånger att jag inte förstod varför de inte redan kontaktat oss för att köpa hela bolaget – jag fick en väldigt stark känsla av win-win.

Apotekets VD Ann Carlsson tar en selfie tillsammans med oss strax efter att överlåtelseavtalet signerades på Apotekets huvudkontor i Solna

Ett par månader senare så är affären färdig: Apoteket AB har köpt 100% av aktierna i Snabboteket AB. Det har varit väldigt roligt att vara med i den här säljprocessen med ett så här stort företag som Apoteket är. Jag har tidigare bara stått på köpar-sidan, men nu har jag också varit med och gjort min första exit.

Efter att jag nu lämnat Snabboteket, så kommer jag att jobba vidare i huvudsak med Photago, men ser även fram emot att få mitt fastighetsbolag och ängelinvesteringar i andra bolag att fortsätta växa. Jag tror att Snabboteket kommer fortsätta en väldigt spännande resa med Apoteket som nya ägare – där finns fortfarande mycket kvar att göra.

Summan som Apoteket betalade för aktierna då? Den är tyvärr hemlig… 😉

Tidningsartiklar om affären: (uppdateras löpande)

Domännamn till salu

Nu när största delen av kontoret är på semester, så passar jag på att rensa upp i mina olika bolag. En av sakerna som jag borde göra oftare, är att gå igenom alla domännamn för att se till så att de pekar på rätt server och gör vad som är tänkt. Jag har köpt på mig en del domännamn på kringliggande felstavningar eller domännamn för att skydda mot eventuella konkurrenter. På Busring.se har vi t.ex. busringa.se, busringning.se, busring.com, busringa.com, osv… Det som uppenbarligen har hänt är att jag glömt flytta om/peka vidare flera av domänerna vid olika DNS- och server-flyttar. =/

Jag blev då också påmind om att jag reggat några coola domäner med de nya TLD’s som släpptes förra året:

  • dll.guru
  • together.photos
  • together.camera
  • together.gallery

Självfallet hade jag missat att peka om dem så att type-in-traffic hamnade på våra egna sajter. För att skapa extra bra SEO-ranking, så kanske man borde bygga upp egna fristående kampanj-sajter på de domänerna – men det skjuter jag till framtiden.

Till salu

I vart fall insåg jag att jag har vissa domännamn som jag inte kommer behöva den närmsta tiden. Här är den fullständiga listan:

  • boutiquer.se
  • callerapi.com
  • examinator.se
  • fardigmat.com
  • fardigmat.se
  • fardigratt.se
  • fardigratter.com
  • fardigratter.se
  • färdigmat.com
  • färdigmat.se
  • färdigrätt.se
  • färdigrätter.se
  • hylliearena.com
  • hylliearenan.com
  • kvinligt.com
  • kvinnlig.com
  • kvinnligt.com
  • manligt.com (Den här är för bra för att sälja, så jag har bestämt mig för att behålla den)
  • telefoncoach.se
  • telefoncoaching.se
  • telefoncoachning.se
  • thismademelaughtoday.com
  • vipko.se
  • vipkon.se
  • vipkö.se
  • vipkön.se

Lämpligtvis köps vissa av dem här i grupp. Intresserad? Maila mig på filip snabelA tilf.se.

Vanliga Varumärkes-SCAMs

Jag håller på att byta namn på mitt fastighetsbolag till ”Laris Fastigheter”. Innan jag gör bytet av bolagsnamn så försöker jag registrera ”Laris” som varumärke. Jag har varit med och registrerat en del olika varumärkena för de olika bolagen som jag är involverad i. I samtliga fall så har jag fått olika fakturaliknande brev om olika europeiska register som man ska betala till. Första gången jag fick ett sådant brev så blev jag väldigt konfuderad och väldigt nära att betala in beloppet. Förhoppningsvis har du kommit till det här blogginlägget för att du har fått ett liknande brev.
Det finns två europeiska varumärkesregister som är legitima:

  • OHIM
  • WIPO

Nedan tänkte jag samla en lista med icke legitima varumärkesregister som jag har fått brev från: (hjälp mig att fylla på listan! Kommentera vilka företag som du fått brev från)

  • TPR European Trademark Publication Register
  • TPP Trademark and Patent Publication, VAT: PL6692523443
  • TM-Edition LTD (tmedition.com), International Catalogue of Trademarks, Hungary
  • ETP European Trade Mark Publication, Slovakia
  • IPTO – International Patents and Trademark Organization, Bratislava, Slovak Republic
  • RPT Services – World Wide Patent Service, Bratislava, Slovakia
  • WPTS – World Patent & Trademark Service, Praha, Czech Republic
  • WIPT – World Patents Trademarks – Register of International Patents and Trademarks, www.wipt.biz, Bratislava, Slovak Republic
  • IP Save, Slovak Republic, ip-save.eu
  • TPR – International Trademark Publication Register, Warszawa, tpr-service.com
  • TM Selection – Registration of Trademark Selection, Zurich, Switzerland, tm-selection.com
  • Gaia Almanach, Budapest, Hungary

Det som brukar vara gemensamt för all den här typ av fakturering är att de innehåller texten

Please notice, that this is not an invoice. This is an offer for…

I Sveriga kallas den här typen av fakturering för bluff-fakturering och kan ge fängelse. Pappret som skickas ser uppenbart ut som om det vore en faktura och företaget som mottar den har nyligen gjort en varumärkesregistrering, så ”fakturan” skulle kunna vara legitim…

varumärke scam
”Fakturan” som jag fick som uppenbart är en bluff-faktura. Betala inte denna typ av fakturor!

Vilka fler företag har du fått liknande Varumärkes SCAM-försök från? Hjälp mig att fylla på listan!

JustType – Tangentbordet som anpassar sig efter dig

Damn You Autocorrect är något som alla med en telefon upplever. Det finns många tangentbord som går att installera på sin telefon som säger sig vara bättre för att hjälpa dig att skriva mer rätt. Men det grundläggande problemet med virtuella tangenter är att du inte känner vilken tangent du trycker på utan istället måste se vilken tangent du trycker på. Alla som använt Skånetrafikens biljettautomater vet hur svårt det kan vara att trycka rätt på en skärm…
Jag har fått möjligheten att testa JustType i ett tidigt skede och förstår inte varför ingen har gjort detta tidigare? Enklaste sättet att beskriva hur de löst problemet är nog att titta på deras video hos Kickstarter:

Extra roligt är så klart att det är ett Malmö/Lund-bolag som ligger bakom tangentbordet! =)
Det är genom Connect Skåne som jag fått möjligheten att träffa grundarna och därigenom prova deras tangentbord. Versionen som jag har fått testa har fortfarande många saker kvar att lösa innan den är släppbar. Tyvärr är den ännu inte tillräckligt bra för att jag ska använda den som mitt standard-tangentbord på min iPhone. Tekniken de använder är att de analyserar varje tangentbordstryckning och förändrar med tiden knapparnas storlek för respektive bokstav. Teorin är att man ständigt gör samma typ av fel på varje bokstav för att man misstolkar knappens position på samma sätt varje gång. När tangenterna sitter ganska tight, så blir det därför ganska ofta som man trycker fel. De ska också kunna känna av om man skriver med en hand eller två händer – man har tydligen olika tryck-mönster som är enkla att känna igen. Tangentbordet blir också smartare och smartare ju längre tid man använder det. Tangentbordet kommer senare att säljas för ett fast pris utan någon trial version eller uppgraderingsmöjligheter. Ingen data skickas heller till JustType’s servrar för analys (vilket det gör för alla andra stora tangentbord för telefoner. Vad var nu ditt kreditkortsnummer som du hade?…). En enkel och väldigt tydlig affärsmodell kommer säkert kunna skörda stora framgångar för JustType. Jag är övertygad om att de har en berättigad plats på tangentbords-marknaden och jag ser fram emot att kunna använda deras färdiga produkt.
Om du gillar vad de håller på med, så kan du gå in och stödja JustType på Kickstarter.

Utdelningsutrymme i småbolag. K10 och 3:12-regler

Så här i deklarationstider är det många företagare (läs ägare av onoterade aktiebolag) som är förvirrade över sin K10-blankett. K10-blanketten är för de flesta företagare en välsignelse av staten. K10-blanketten kallas även för 3:12-reglerna och anses av många som den mest förvirrade skatteregeln som finns. Själv älskar jag den! 🙂

Om du redan är förtrogen med vad K10 och 3:12 reglerna innebär, så kanske du bara bryr dig om att kunna beräkna ut din optimerade lön:

Varför K10?

Som företagare så har man den orättvisa fördelen av att kunna välja utdelning istället för lön från sitt egna bolag. Utdelning i småbolag som är kvalificerade andelar (dvs att man själv arbetar i företaget) beskattas med 20%. För att det då inte ska vara alltför fördelaktigt att ta ut pengar från sitt bolag på det viset, så har staten kommit på en ganska finurlig lösning.

Staten vill att vi företagare ska anställa (Huvudregeln)

De företagare som betalar ut mycket löner får också möjligheten att ta ut mycket utdelning till låg beskattning. Mer konkret så har man möjlighet att ta ut 50% av alla utbetalda löner som utdelning. Dvs betalar ett företag ut 10mkr i löner, så har den ensamma ägaren rätt att plocka ut 5 mkr i utdelning som endast beskattas till 20% skatt. Men för att få lov att tillgodoräkna sig så mycket som 50%, så måste man betala ut en viss lön till sig själv som är det lägsta beloppet av:

  • 10 inkomstbasbelopp, för 2013 års beskattning 566 000 kr Från och med 2015 sänkt till 9,6 inkomstbasbelopp
  • 6 inkomstbasbelopp + 5% av företagets totala löner, för 2013 år blir det 339 600 kr + 5%

Använd kalkylatorn för att enkelt räkna ut hur mycket utdelningsutrymme du får vid olika löneutbetalningar.
(notera att beloppen kommer att ändras från år till år. Dessa siffror är aktuella 2015-04-30)

Snålversionen (Förenklingsregeln)

Om man inte vill ta ut så mycket lön, så kan man alltid hänvisa till ”Förenklingsregeln”. Oberoende hur mycket man tagit ut i lön, så kan man då lägga till 155 650 kr i utdelningsutrymme. Använd kalkylatorn för att räkna ut vilket utdelningsutrymme du får vid olika löneuttag.

Om man som företagare lyckas driva ett väldigt lönsamt bolag samtidigt som man anställer mycket personal, så blir man också rikligt belönad. Men om man däremot inte anställer en massa personal utan bara tjäna pengar genom att göra stora transaktioner (t.ex. fastighetsbolag, köper/säljer företag eller handlar med börsnoterade aktier) så får man inte möjligheten att ackumulera ett stort utdelningsutrymme. Jag har träffat flera personer, framförallt inom fastighetsvärlden, som svurit över att de haft svårt att plocka ut pengar från sitt bolag skatteeffektivt. Min personliga åsikt är att jag tycker att det här systemet är väldigt rättvist. Om jag som företagare skapar sysselsättning åt många personer som i sin tur betalar in mycket skatt, så blir jag som företagare belönad i form av en skatterabatt på utdelning från mitt egna bolag.

Ackumulerad K10

K10-blanketten ska man allra helst lämna in vid varje deklaration. Missar man att börja lämna in sin K10:a, så kan man i efterhand lämna in den retroaktivt. Men mitt tips är att verkligen sätta sig in i reglerna och hålla K10-blanketten uppdaterad varje år. Då kommer du få större förståelse för vilka möjligheter du har att påverka den inför nästa år. Om man inte plockar ut någon utdelning, så får man spara utdelningsutrymmet till framtiden. För varje år som man inte plockar ut utdelningen, så får man räkna upp det gamla utdelningsutrymmet (för närvarande är det med 5,09% per år).

 

Tips och Trix

Många företagare har tjänstebil via sitt bolag som man betalar genom att förmånsvärdet dras på sin lön. Din egna lön som står till grund för om du får lov att använda huvudregeln eller inte, baseras endast på kontanta utbetalningar som har skett från ditt bolag. Likaså är dina anställdas lön också endast baserat på kontant utbetalning. Har ett företag många tjänstebilar, så kan beloppen bli betydande för hur stort utdelningsutrymme man kan få ta del av.

Exempel: Om du tar ut 30 000 kr i månadslön har en en förmånsbil för 4 000 kr i månaden, så är den kontanta lönen 26 000 kr. Men om du istället betalar 30 000 kr i lön och i en annan transaktion betalar in 4 000 kr till dig företag, så är din kontanta lön 30 000 kr (360 000 kr på årsbasis).  Du kan på så sätt ”minska kravet” på din egna lön och kanske ändå få lov att använda huvudregeln.

Bli expert på 3:12 reglerna och din K10-blankett

Alla företagare borde verkligen sätta sig in i vad K10-blanketten kan innebära för dig. Problemet är oftast att dagen som man behöver sin K10-blankett, så är det oftast för sent att göra något åt det. K10-blanketten måste man hålla koll på även de åren som ditt företag inte är lönsamt. Om du optimerar ditt utdelningsutrymme varje år, så sparar du väldigt mycket pengar den dagen som du har möjlighet att göra större utdelningar, alternativt säljer ditt företag.

Nu är det långt till nästa årsskifte, men när det börjar närma sig så är det viktigt att ha koll på hur mycket lön du har betalat ut till dig själv (eller närstående t.ex. maka/-e). Jag har programmerat ihop en kalkylator som du kan använda:

Den här artikeln ska inte ses som en komplett manual för att optimera sitt utdelningsutrymme. Rådgör med din revisor eller ring till Skatteverket på 0771-567567 för att vara säker på att du gör rätt utifrån de förutsättningarna som du har i ditt bolag.