Kategoriarkiv: Entreprenörskap

Optimera ditt löneuttag innan årsskiftet

Jag har tidigare skrivit om förträffligheten med 3:12-reglerna. Enligt Wikipedia anses den vara den mest komplicerade regeln för företagare. Så här innan årsskiftet har man som företagare möjlighet att optimera sitt löneuttag för att maximera hur mycket pengar man får ta som utdelning från sitt bolag.

För att säkerställa att jag kan dra nytta av det maximala utdelningsutrymmet i deklarationen som ska lämnas in i maj 2017, så gäller det att jag under 2015 tar ut tillräckligt mycket lön. Tar jag ut tillräckligt mycket lön under 2015, så kan jag under 2016 göra utdelning som motsvarar 50% av företagets totala löneunderlag under 2015 och bara betala 20% skatt på den utdelningen (alternativt att spara utdelningsutrymmet till senare).

Jag var själv på väg att gå i en fallgrop när jag skulle planera min egna lön nu i år. Jag laddade hem blanketten K10 från skatteverket.se. På fjärde sidan under D.1. så stod beloppet 341 400 kr + 5% av lönesumman. Men det är vad som skulle tagits ut under 2014 för att i deklarationen som lämnas i maj 2016 få ut maximalt utdelningsutrymme. Beloppet för lön under 2015 är 348 600 kr + 5%. Men för att göra det lite mer generellt, så är det 6 x inkomstbasbeloppet (INTE prisbasbeloppet) +5%. Nytt för i år är att den maximala lönen som krävs, obereonde hur mycket totala löner som ditt företag plockar ut, är sänkt till 9,6 inkomstbasbelopp och nu är 557 600 kr. För tidigare år gäller fortfarande 10 inkomstbasbelopp som maxbelopp.

För att underlätta har jag sedan tidigare skapat en kalkylator för att räkna ut ditt optimala löneuttag:

 
Fotocredd till www.SeniorLiving.Org

7 steg till min första fastighetsinvestering

Jag fick en fråga skickad till mig:

Jag läste en artikel om att du och dina kollegor hade sålt Snabboteket, vilket sedan resulterade i att jag läste mer om er resa och senare hamnade på din hemsida. Stort grattis till försäljningen!

Dock kontaktar jag dig angående ditt fastighetsbolag Laris Fastigheter.

Sedan tidigt ålder har jag följt och inspirerats av fastighetsbranchen. Drömmen har varit att på något sätt köpa ett hyreshus.

Jag är själv företagare och har förmånen att tjäna betydligt mer pengar än andra. Även om jag plockar ut flera hundratusen i vinst varje år förstår jag ändå inte hur jag skulle finansiera ett hus. Dessutom tycker jag det finns dålig information angående belåning av projekt i denna prisklass.

Därför tänkte jag höra om du har något råd om hur man ’’går in’’ i branschen på bästa sätt? Och hur du själv gjorde/tänkte när du köpte första fastigheten?

Bästa hälsningar,
Erik

 

Jag har fått den här frågan många gånger tidigare och tänkte att jag kan lika bra formulera svaret som ett blogginlägg. Med tanke på att jag fortfarande är ganska ny i branschen, så kan det också vara intressant att jag formulerar detta inlägget nu och inte senare – med risk för att annars bli en helt annan bild över hur det gick till i takt med att tiden passerar…
Så här gjorde jag steg för steg.

1. Beslutet

Jag bestämde mig för att jag skulle köpa en hyresfastighet. (kanske kan kännas som ett banalt steg att göra. Men all förändring börjar faktiskt med ett beslut)

2. Träffade banken

Jag berättade för min bankman (på företagsavdelningen – INTE privatavdelningen!) att jag skulle investera i fastigheter. Bankmannen lärde mig då hur banken räknade på fastighetsinvesteringar. Kortfattat kan man säga att formeln är: (hyresintäkter – 450 x antal kvadratmeter)/avkastningskrav = fastighetens värde. T.ex. en fastighet med hyresintäkter på 1,5 mkr och en yta på 2222 kvm ger schablonsdriftskostnader på 1 mkr (ex räntor och amorteringar), vilket resulterar i ett driftnetto på 0,5 mkr. Ett avkastningskrav på 5% ger då ett fastighetsvärde på 10 mkr. Schablonsdriftskostnaden är just endast en schablon. Som ny fastighetsägare bör man för sig själv räkna på en högre driftskostnad p.g.a. att man alltid tar sämre och dyrare beslut i början av sin fastighetskarriär. Avkastningskravet kommer att skilja sig beroende på var fastigheten ligger och vilken typ av fastighet det är. Samma sak gäller med belåningsgraden som troligvis kan ligga mellan 30% – 80%. Där 80% belåning är flerfamiljshus i perfekt läge och där du som köpare är erfaren och kan visa trovärdighet mot banken.

3. Träffa framgångsrika fastighetsägare

Jag försökte träffa andra som hade gjort den resan som jag ville göra. Det var väldigt bra, men ganska demotiverande. Under 1 års tid la jag ner letandet av nya fastigheter för att jag blev bortskrämd av alla dåliga aspekter av att vara fastighetsägare. Men när allt jag lärt mig hade mognat så återupptogs jakten igen. Det är också viktigt att visa för banken att man har stöttning av personer med fastighetskunskaper i sin omgivning när saker går snett. Att äga en fastighet är att driva ett företag. Du som driver ett företag vet att det krävs vissa specifika skills för att driva det specifika företaget som du driver – samma sak gäller fastigheter. Om inte du har kunskapen själv, så måste du visa att du lätt kan inhämta kunskapen vid behov. Ett tips är att gå med i Fastighetsägarna och gå på deras utbildningar. De har massvis av bra utbildningar att gå och jag har varit nöjd med alla jag gått hos dem. På deras utbildningar får du också chansen att träffa andra fastighetsägare att utbyta erfarenheter med.

4. Sondera marknaden

Jag läste alla prospekt på alla fastigheter som jag kunde hitta som låg ute till försäljning och gick på så många visningar som möjligt och pratade med så många mäklare som möjligt. En svår aspekt av det här är att alla fastigheter läggs inte upp på den öppna marknaden, så som privatbostäder läggs upp på Hemnet. I princip finns det bara en sida som används för den här typen av objekt, vilket är objektvision.se. Alla andra objekt förmedlas via kontakter eller mäklare som arbetar i ”det dolda”.

5. Skicka prospekt till min bankman

De prospekt som jag tyckte var vettiga skickade jag till min bankman tillsammans med min kalkyl över affären. Jag insåg då att det var ganska stor skillnad på vad som jag tyckte var en bra affär och vad banken var en bra affär. För varje prospekt som jag skickade så blev min träffsäkerhet bättre. Det gav också en möjlighet för mig att bygga en relation med banken och för banken att lära känna mig hur jag tänkte. Jag insåg också med tiden att jag började titta på större och större fastigheter. Dels p.g.a. att jag lyckats spara ihop ett större kapital – men också för att jag insåg att större fastigheter skulle passa mig bättre.

6. Kravlista

I takt med att jag tittade på fler och fler fastigheter så lärde jag mig vad det var som jag letade efter. Här är min lista som jag arbetade fram:

  • Flerfamiljshus med minst 90% bostäder
  • Ska ligga innanför ringvägen i Malmö (eller ”cykelavstånd” som jag också kallar det)
  • Stenhus
  • Byggt innan 70-talet
  • Gärna eftersatt underhåll
  • Ska kosta minst 10 mkr (för att allt under den prisklassen finns där alldeles för många köpare som driver upp priserna samt att det inte finns några stordriftsfördelar i små fastigheter)
  • Jag ska kunna köpa fastigheten, aldrig sälja den, och ändå vara nöjd

Ovanstånde lista är min lista och funkar för mig. Det viktiga är att du arbetar ihop din egna lista som kan fungera för dig. Min lista har jag satt ihop efter vilka kunskaper och värderingar som jag har. Du har definitivt andra kunskaper och värderingar, så din lista kommer att skilja sig från min.

7. Första förvärvet

Ungefär 4 år efter att jag bestämt mig, så var det dags att göra första förvärvet. När jag väl skulle göra mitt första förvärv så tog jag hjälp av en besiktningsman. Min initiala tanke var att det var en onödig kostnad. Men i efterhand är jag väldigt nöjd med att jag tog hjälp. Den kunskapen som besikningsmannen bidrog med var ovärderlig för mig vid det tillfället och gav mig insikter och förståelse som skulle tagit mig många år att förstå själv. Banken blev också lugnare när de fick en underskrift från en besiktningsman på vilka kommande renoveringar som behövde göras.

Avslutning

Fastighetsinvesteringar ses ibland som något magiskt och övermäktigt. Många GetRichQuick-gurus  marknadsför hårt fastigheter som vägen till framgång och den ultimata passiva inkomsten. Så som jag vill göra affärer, så passar fastigheter väldigt bra in i min vision. Men det är verkligen inte något för alla. Ägande innebär ansvar. Om man inte är beredd att ta den typen av ansvar så gör man bättre i att investera sina pengar på börsen. En fastighet är ett företag. Även om intäkten är passiv i sig, så är ett företag aldrig passivt – det kräver konstant kärlek för att frodas! =)

Snabboteket uppköpt av Apoteket AB

2010 var jag med och startade Snabboteket med mål att revolutionera hur läkemedel säljs utanför apoteken. I fredags bestämde sig Sveriges största Apotekskedja, Apoteket AB, att detta är viktigt även för dem och därför valde att förvärva 100% av bolaget. I och med detta har jag inga mer engagemang i bolaget. Nedan tänkte jag berätta lite om min resa.

Min roll i Snabboteket har varit styrelseordförande. Jag har träffat Johan Bergenholtz (VD) varje vecka och pratat i telefon flera gånger i veckan i syfte att stötta honom till att vara den bästa VD han kan vara. Mitt huvudsakliga fokus under den här tiden har varit Tilf AB. Trots detta är det väldigt många som har bilden av att Snabboteket har varit min huvudsakliga verksamhet. Det är inte så konstigt kanske, med tanke på de enda offentliga framträdanden jag har gjort har varit i Snabbotekets kostym. Väldigt tidigt så bestämde vi oss för att vi var tvungna att synas för att bolaget skulle lyckas.

Första apoteksmässan. Från vänster: Jacob Lönroth, Göran Hägglund, Johan Bergenholtz, Filip LarssonVår första Apoteksmässa. Fr.v: Jacob Lönroth, Göran Hägglund, Johan Bergenholtz, Filip Larsson.

Vårt första offentliga framträdande gjorde vi på Apoteksmässan 2010. För att få maximal synlighet till minst pengar, så beställde vi gröna skräddarsydda kostymer från Kina. Mycket riktigt fick det önskad effekt. Syftet med besöket på mässan var att övertyga läkemedelsbolag att de borde jobba med oss. Det största läkemedelsbolaget på mässan var GlaxoSmithKline (GSK), som bland annat har Alvedon. Vi hade bestämt oss för att prata med dem sist av alla så att vi kunde öva vår pitch på alla mindre bolag innan vi var redo för den stora draken. Men vi han aldrig med att approacha dem själva. De blev så nyfikna på våra gröna kostymer så efter första dagen på mässan så drog de in oss i sin monter för att de ville veta vem vi var och vad vi gjorde. Tror ni att de lyssnade på oss då? Självfallet! =)

Tyvärr blev det inget samarbete med GSK, men flera av dem vi träffade på mässan har produkter som har lanserats genom Snabboteket.

Senare samma år hade vi möte med Veolia Transport i Malmö för att få in produkterna på deras tåg. Kl 11:00 den tisdagen var vi klara med mötet och stod på deras parkering och pratade. Jag berättade då att Venture Cup hade inlämning för sin affärsidétävling kl 13:00. Först hade vi ett ganska negativt snack om Venture Cup. Både jag och Jacob hade varit med och tävlat tidigare och hade bara dåliga erfarenheter av det. Det hade bara krävts en massa tid att skriva affärsplan och utbytet hade inte varit värdefullt (läs: Vi hade inte vunnit några priser). Vi bestämde oss till slut för att faktiskt skriva ihop något snabbt. Så vi åkte hem på vars ett håll och startade ett Google Docs och en Skype-konferens. Kl 12:00 började vi skriva ihop vår affärsidé och kl 13:00 var det inlämning. Våra 4 sidor lämnades in prick kl 13:00. Puh!

Efter vinsten i Venture Cups affärsidétävling köpte vi direkt en flaska champagne för prispengarna.

6:e december var det dags för prisutdelning på Mejeriet i Lund. Vi dök upp med våra gröna kostymer och blev en av vinnarna i Bästa Affärsidé. Storyn om att vi skrev affärsidén på 1 timme har aldrig tidigare berättats publikt. Vi tyckte nästan det var lite pinsamt att vi med så liten insats kunde vinna. Men vad det egentligen handlade om var att vi under flera månaders tid hade vridit och vänt på affärsidén och pratat igenom hur vi ska göra samt träffat både potentiella leverantörer och kunder. Då gick det i slutändan ganska snabbt att skriva ihop affärsidén till Venture Cup på 4 sidor. Detta resulterade i att vi blev motiverade att fortsätta i Venture Cup och lämna in till Affärsplantävlingen. Den vann vi också i Syd och vi kom vidare till Sverige-final där vi kom 3:a.

Under 2011 låg fokus på att träffa olika leverantörer och 2012 började produktionen styras upp. Här var vi på väg att trampa på en riktig mina. Det slutade med att vi bara hade 1 företag kvar som var intresserade att producera upp våra varor. Detta passade de på att utnyttja maximalt och gav oss hela tiden sämre och sämre villkor. För att de skulle producera upp varorna, så ville de också bli delägare i Snabboteket – på för dem väldigt bra villkor. Ett tag så hade vi en överenskommelse klar där vi skulle släppa in dem som delägare. Men vi hade en magkänsla att det här var inte rätt. Man kan hamna i en väldigt konstig situation när en part både är leverantör och ägare. Vems intressen ska man bevaka när någon sitter på dubbla stolar? När parten fortsatte att försöka förhandla ytterligare fördelar, så sa vi till slut stop och meddelade att vi inte var intresserade av att jobba med dem längre. Då helt plötsligt gick de med på vårt ursprungsförslag. Men vid det laget hade vi redan fått insikten att vi inte ville jobba med dem. För att en affär ska vara framgångsrik, så måste den vara tvåsidig – bägge parter måste känna att de är vinnare. När nu motparten hade visat sitt sanna jag och bara såg till sitt egna bästa, så visste vi att de var fel för oss. I alla affärer som jag gör så är det viktigt för mig att det är win-win. Om jag inte förstår varför motparten ska göra affären, så lägger jag inte någon tid på att få affären i hamn.

Helt plötsligt stod vi med avtal färdiga från våra leverantörer men vi saknade någonstans att producera. Det var väldigt nervöst och vi stod där och förstod helt plötsligt inte hur vi skulle kunna ta oss vidare. Lyckligtvis så fick vi kontakt med ett annat företag (som vi av någon märklig anledning tidigare hade missat att de fanns) som drevs av en väldigt duktig och serviceinriktad VD. Jag och Johan tog en lunch med honom och det blev klart väldigt snabbt att han förstod vad win-win är. Snabboteket har fram tills idag packat alla läkemedel i hans fabrik.

När nu produktionen var planerad så krävdes det lite mer pengar. Vi pitchade på Connect Skåne och fick kontakt med ett gäng med affärsänglar som gillade oss och det vi höll på med. Några av dem hade jag träffat tidigare, då jag själv också varit/är aktiv affärsängel hos Connect Skåne. Vi passade också på att med hjälp av investerarna skapa en riktig styrelse. Sammanfattningsvis fick vi in väldigt bra investerare och kan komma fram till att det finns mycket pengar tillgängligt bara man vet hur man ska fråga efter det…

Initialt hade vi följande marknader:

  • Servicehandel
  • Tåg/buss/färjor
  • Hotell
  • Camping
  • Nöjesparker

Men det var ganska tufft att tillhandahålla en bra produkt/service till ganska olika kunder från ett så här litet företag. Vid årsskiftet 2014/2015 var vi inne i en ganska djup kris. Vi var osäkra på vad vi höll på med, försäljningen hade inte gått så bra som vi hade planerat och en av medgrundarna Jacob Lönroth valde att lämna bolaget. Vi började analysera och titta på vad vi egentligen höll på med och var vi hade nått framgång. Det blev tydligt att hotellen var där vi skulle satsa.

2015 blev året som vi fokuserade på Hotellmarknaden

Vi hade samtidigt snart slut på pengar och behövde göra ytterligare en finansieringsrunda. Målet med de nya pengarna var att bevisa oss att vi kan bli ett lönsamt bolag bara på hotell. Pengarna skulle räcka fram till augusti för att då ta in en större investeringsrunda.

Under sommaren började vi då arbetet med att säkerställa finansiering för fortsatt drift. Diskussion med existerande ägare och riskkapitalbolag påbörjades. Men som ett sidospår så ville vi samtidigt utreda om vi skulle kunna sälja hela bolaget. Ganska tidigt i bolagets historia (tror det var 2011) hade ett stort amerikanskt läkemedelsbolag flaggat upp för att de var intresserade av att köpa oss. Då var det alldeles för tidigt tyckte vi, men självfallet så skulle vi denna gång prata med det amerikanska bolaget för att se om det kanske var något som var intressant för dem att göra nu. Men för att utsätta dem för lite konkurrens gick vi även ut och pratade med andra aktörer. Inför alla de här olika mötena vi hade, så var det ett specifikt möte som jag var väldigt självsäker inför: Apoteket AB. Vi hade tittat på vad vi vill och vad de vill, vad vi gjorde och vilka funktioner de hade som Snabboteket skulle kunna dra nytta av. Inför våra förberedelser så kommer jag ihåg att jag sa till Johan flera gånger att jag inte förstod varför de inte redan kontaktat oss för att köpa hela bolaget – jag fick en väldigt stark känsla av win-win.

Apotekets VD Ann Carlsson tar en selfie tillsammans med oss strax efter att överlåtelseavtalet signerades på Apotekets huvudkontor i Solna

Ett par månader senare så är affären färdig: Apoteket AB har köpt 100% av aktierna i Snabboteket AB. Det har varit väldigt roligt att vara med i den här säljprocessen med ett så här stort företag som Apoteket är. Jag har tidigare bara stått på köpar-sidan, men nu har jag också varit med och gjort min första exit.

Efter att jag nu lämnat Snabboteket, så kommer jag att jobba vidare i huvudsak med Photago, men ser även fram emot att få mitt fastighetsbolag och ängelinvesteringar i andra bolag att fortsätta växa. Jag tror att Snabboteket kommer fortsätta en väldigt spännande resa med Apoteket som nya ägare – där finns fortfarande mycket kvar att göra.

Summan som Apoteket betalade för aktierna då? Den är tyvärr hemlig… 😉

Tidningsartiklar om affären: (uppdateras löpande)

Domännamn till salu

Nu när största delen av kontoret är på semester, så passar jag på att rensa upp i mina olika bolag. En av sakerna som jag borde göra oftare, är att gå igenom alla domännamn för att se till så att de pekar på rätt server och gör vad som är tänkt. Jag har köpt på mig en del domännamn på kringliggande felstavningar eller domännamn för att skydda mot eventuella konkurrenter. På Busring.se har vi t.ex. busringa.se, busringning.se, busring.com, busringa.com, osv… Det som uppenbarligen har hänt är att jag glömt flytta om/peka vidare flera av domänerna vid olika DNS- och server-flyttar. =/

Jag blev då också påmind om att jag reggat några coola domäner med de nya TLD’s som släpptes förra året:

  • dll.guru
  • together.photos
  • together.camera
  • together.gallery

Självfallet hade jag missat att peka om dem så att type-in-traffic hamnade på våra egna sajter. För att skapa extra bra SEO-ranking, så kanske man borde bygga upp egna fristående kampanj-sajter på de domänerna – men det skjuter jag till framtiden.

Till salu

I vart fall insåg jag att jag har vissa domännamn som jag inte kommer behöva den närmsta tiden. Här är den fullständiga listan:

  • boutiquer.se
  • callerapi.com
  • examinator.se
  • fardigmat.com
  • fardigmat.se
  • fardigratt.se
  • fardigratter.com
  • fardigratter.se
  • färdigmat.com
  • färdigmat.se
  • färdigrätt.se
  • färdigrätter.se
  • hylliearena.com
  • hylliearenan.com
  • kvinligt.com
  • kvinnlig.com
  • kvinnligt.com
  • manligt.com (Den här är för bra för att sälja, så jag har bestämt mig för att behålla den)
  • telefoncoach.se
  • telefoncoaching.se
  • telefoncoachning.se
  • thismademelaughtoday.com
  • vipko.se
  • vipkon.se
  • vipkö.se
  • vipkön.se

Lämpligtvis köps vissa av dem här i grupp. Intresserad? Maila mig på filip snabelA tilf.se.

Vanliga Varumärkes-SCAMs

Jag håller på att byta namn på mitt fastighetsbolag till ”Laris Fastigheter”. Innan jag gör bytet av bolagsnamn så försöker jag registrera ”Laris” som varumärke. Jag har varit med och registrerat en del olika varumärkena för de olika bolagen som jag är involverad i. I samtliga fall så har jag fått olika fakturaliknande brev om olika europeiska register som man ska betala till. Första gången jag fick ett sådant brev så blev jag väldigt konfuderad och väldigt nära att betala in beloppet. Förhoppningsvis har du kommit till det här blogginlägget för att du har fått ett liknande brev.
Det finns två europeiska varumärkesregister som är legitima:

  • OHIM
  • WIPO

Nedan tänkte jag samla en lista med icke legitima varumärkesregister som jag har fått brev från: (hjälp mig att fylla på listan! Kommentera vilka företag som du fått brev från)

  • TPR European Trademark Publication Register
  • TPP Trademark and Patent Publication, VAT: PL6692523443
  • TM-Edition LTD (tmedition.com), International Catalogue of Trademarks, Hungary
  • ETP European Trade Mark Publication, Slovakia
  • IPTO – International Patents and Trademark Organization, Bratislava, Slovak Republic
  • RPT Services – World Wide Patent Service, Bratislava, Slovakia
  • WPTS – World Patent & Trademark Service, Praha, Czech Republic
  • WIPT – World Patents Trademarks – Register of International Patents and Trademarks, www.wipt.biz, Bratislava, Slovak Republic
  • IP Save, Slovak Republic, ip-save.eu
  • TPR – International Trademark Publication Register, Warszawa, tpr-service.com
  • TM Selection – Registration of Trademark Selection, Zurich, Switzerland, tm-selection.com
  • Gaia Almanach, Budapest, Hungary

Det som brukar vara gemensamt för all den här typ av fakturering är att de innehåller texten

Please notice, that this is not an invoice. This is an offer for…

I Sveriga kallas den här typen av fakturering för bluff-fakturering och kan ge fängelse. Pappret som skickas ser uppenbart ut som om det vore en faktura och företaget som mottar den har nyligen gjort en varumärkesregistrering, så ”fakturan” skulle kunna vara legitim…

varumärke scam
”Fakturan” som jag fick som uppenbart är en bluff-faktura. Betala inte denna typ av fakturor!

Vilka fler företag har du fått liknande Varumärkes SCAM-försök från? Hjälp mig att fylla på listan!